Priserna sjunker i Vetlanda: Läget på elmarknaden i april

Vetlanda kommun Elmarknaden fredag 2 maj 2025

Martin Olsson, Newsworthy

Stora prisskillnader inom kommunen, lägre konsumtion än i fjol och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Stora elprisskillnader i Vetlanda i april

Vetlanda kommun tillhör två elområden, tätorten Vetlanda ligger i elområde 3, medan till exempel Korsberga, Stenberga och Näshult tillhör elområde 4. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – minskade i båda områdena i april: I elområde 3 landade månadspriset per kilowattimme på 38 öre och i elområde 4 58 öre. Motsvarande priser i mars var 51 öre (elområde 3) och 60 öre per kilowattimme (elområde 4). Rekordnoteringarna är 269 öre per kilowattimme i elområde 3 och 305 öre per kilowattimme i elområde 4. De noterades i december 2022 respektive augusti 2022. För ett år sedan, i april 2024, var snittpriset 56 öre per kilowattimme i elområde 3 och 62 öre per kilowattimme i elområde 4.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Gränsen mellan elområde 3 och 4 skär som sagt genom Vetlanda kommun. I april var priset i elområde 4 20 öre högre än i elområde 3.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat.

Elpriset under de senaste åren i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i april i elområde 3 inträffade mellan klockan 20 och 21 den 22 april, då kostade en kilowattimme 293 öre. Som lägst var priset i området −19 öre.

I elområde 4 toppade priset samtidigt på 291 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området −21 öre per kilowattimme.

Under april var timpriserna negativa under 48 timmar i elområde 3 och 55 timmar i elområde 4. Negativa timpriser har noterats under samtliga månader under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i april

Under april förbrukades det ungefär 10 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär sju procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste tio åren. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Även om det fanns både varmare och kallare perioder under april var månadsmedeltemperaturen tydligt över det normala i hela landet, förutom allra längst i norr, enligt SMHI.

Den 10 april konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8.00 och 9.00 den 1 april.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: En femtedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 42 procent av elproduktionen under april från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 22 procent från vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med februari 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,5 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Forsmark 3 kopplades från nätet den 27 april för att åtgärda ett ventilläckage på turbinsidan. Det beräknas vara i drift vid månadsskiftet.

Vindkraften stod alltså för cirka 22 procent av elproduktionen i april. Det motsvarar ungefär 2 900 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+18 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 70 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I april exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under april exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Stora elprisskillnader i Vetlanda i april

2. Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i april

3. Produktionen: En femtedel från vindkraft

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Lokal, datadriven journalistik