Gotlandsanläggningen bland landets största vinnare på utsläppshandeln

Gotlands län Industriutsläpp
kondensånga stiger från industriskorstenar

Slitefabriken tillhör vinnarna på Gotland när utsläppsrättshandeln summeras för 2024. Anläggningen använde bara drygt hälften av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt knappt 150 miljoner kronor.

Priset för att släppa ut koldioxid sjönk under 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 66 euro – att jämföra med 83 euro 2023. Under året har priserna varierat mellan omkring 50 och knappt 80 euro. Enligt Naturvårdsverket tros nedgången ha påverkats av låg efterfrågan från industrin samt ökad auktionering för att finansiera klimatsatsningar inom EU. Jämfört med för fem år sedan är priset dock fortfarande i princip dubbelt så högt.

Priset på utsläppsrätter under de senaste åren
Ladda ner i fler format

Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.

– Från och med i år minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet snabbare: från 2,2 procent till 4,3 procent, säger Sara Pettersson, chef för Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2019 hade anläggningar på Gotland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 1,1 miljoner euro – 2024 var motsvarande siffra 13,4 miljoner euro.

Slitefabriken vinnare på Gotland

På Gotland tillhör Slitefabriken vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 1 456 000 ton växthusgaser 2024, men släppte bara ut omkring 1 252 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Slitefabriken till den anläggning som har hade näst flest outnyttjade utsläppsrätter i hela landet. Med ett snittpris på 66 euro motsvarar det ett värde på omkring 13,4 miljoner euro – knappt 150 miljoner kronor.

I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter.

Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.

Kalkproduktion Storugns AB hade störst underskott på Gotland

Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,7 miljoner ton under 2024 – utöver de fritt tilldelade.

På Gotland är det Kalkproduktion Storugns AB som står för de största underskotten. Där fattades omkring 45 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 2,9 miljoner euro (omkring 32 miljoner kronor).

Ska skapa lönsamhet

Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 17 miljoner ton 2024, vilket motsvarar ungefär 40 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp.

– I och med att satsningar på fossilfri industri blir verklighet förväntar vi oss att utsläppen minskar stegvis i betydligt snabbare takt. Utsläppshandeln är viktig för att skapa lönsamhet i de satsningarna, säger Sara Pettersson i pressmeddelandet.

Priset på utsläppsrätter under de senaste åren
Ladda ner i fler format

Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under de senaste åren har dock de svenska utsläpparna hållit sig inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.