Lägre elpriser än i mars i fjol: Här är läget på elmarknaden i Ånge

Ånge kommun Elmarknaden tisdag 1 april 2025

Martin Olsson, Newsworthy

Lägre priser än förra månaden – och billigare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och vindkraften producerade mer än någon annan mars-månad.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna sjönk i Ånge i mars

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 2 som Ånge tillhör. Månadspriset i mars var 11 öre per kilowattimme, vilket är 3 öre billigare än i februari. Det är det lägsta priset i området sedan september 2024. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i mars 2024 – kostade en kilowattimme 57 öre. Årets marspris var alltså en bråkdel av marspriset 2024.

Elpriset under de senaste åren i de olika elkområdena

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Elpriset timme för timme i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i mars i Ånge inträffade mellan klockan 6 och 7 den 13 mars, då kostade en kilowattimme 167 öre. Som lägst var priset i området −11 öre. Under mars var timpriset negativt under 189 timmar. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i mars

Under mars förbrukades det ungefär 12 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär sex procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste tio åren. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI mars milt och blåsigt i början och slutet av månaden, och kallare däremellan.

Den 13 mars konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8 och 9 den 14 mars.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 37 procent av elproduktionen under mars från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 27 procent från vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med januari 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,4 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i mars. Det motsvarar ungefär 4 200 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon mars-månad och är omkring 1 500 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+20 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I mars exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under mars exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna sjönk i Ånge i mars

2. Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i mars

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Lokal, datadriven journalistik