Mer produktion från vindkraft än kärnkraft i januari – priserna ökar i Kungsbacka

Kungsbacka kommun Elmarknaden måndag 3 februari 2025

Martin Olsson, Newsworthy

Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, lägre konsumtion än i fjol och återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Kungsbacka i januari

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i januari i elområde 3 som Kungsbacka tillhör. Månadspriset var 63 öre per kilowattimme, vilket är 5 öre dyrare än i december. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i januari 2024 – kostade en kilowattimme 80 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elkområdena

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Elpriset timme för timme i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i januari i Kungsbacka inträffade mellan klockan 7 och 8 den 20 januari, då kostade en kilowattimme 452 öre. Som lägst var priset i området 0 öre, till och med någon bråkdels öre lägre än noll. Under januari var timpriset negativt under 12 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i januari i fjol

Under januari förbrukades det ungefär 14 100 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär tre procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var januari en relativt mild månad utom allra längst i norr.

Den 13 januari konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 9 och 10.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 42 procent av elproduktionen under januari från vattenkraft, medan omkring 28 procent kom från vind och 26 procent kom från kärnkraft. Det är sjätte månaden hittills – och den andra månaden i rad – då vindkraften totalt sett, över hela månaden, står för en större andel av elproduktionen än kärnkraften. Senast det hände var i december 2024.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med november 2024 – har solkraften stått för ungefär 2,4 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 28 procent av elproduktionen i januari. Det motsvarar ungefär 4 700 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+15 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 90 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under tre timmar januari

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme händer det att Sverige har nettoimport. Under januari importerade Sverige mer el än man exporterade under tre av 744 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under januari exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna ökade i Kungsbacka i januari

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i januari i fjol

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under tre timmar januari

Lokal, datadriven journalistik