Fortfarande ingen rötning av matavfall i Vänersborg

Sverige hade som mål att 75 procent av allt matavfall skulle rötas för att bli både biogas och näring, senast 2023. Nu står det klart att det målet aldrig var inom räckhåll. Vänersborgs kommun är en av de kommuner där inget matavfall alls rötades förra året.

Under 2023 samlades omkring 58 kilo matavfall per person in i Vänersborg för biologisk återvinning. Det kan jämföras med genomsnittet i riket som är 44 kilo per person. Mängden insamlat matavfall varierar dels beroende på hur utbyggd kommunens insamling är, men också beroende på hur mycket matavfall som uppstår i kommunen.

Vänersborg har haft obligatorisk insamling av matavfall sedan 2000.

De svenska kommunernas branschorganisation Avfall Sverige har räknat ut hur stor andel av det totala matavfallet som på något sätt tas om hand i var och en av landets kommuner – genom att samlas in eller komposteras hemma. Den siffran bygger på en uppskattning av hur mycket matavfall som uppstår i varje kommun. Det är alltså en ungefärlig siffra, och uppskattningen kan vara olika träffsäker i olika kommuner. Enligt den senaste uppskattningen som släpptes härom veckan togs 75 procent av allt matavfall i Vänersborg om hand för biologisk återvinning. Det är en ökning med fem procentenheter sedan året innan. Därmed följer kommunen trenden i riket som helhet, där 2023 blev ett rekordår i matinsamling, redan innan de nya, hårdare kraven på insamling trätt i kraft.

I Vänersborgs kommun skickas det insamlade avfallet till kompostering – inget avfall gick till rötning (för att kunna bli både biogas och växtnäring) 2023.

I riket som helhet rötades 42 procent av matavfallet, enligt Naturvårdsverkets senaste uppskattning, som är från 2021. Även om andelen ökat något sedan dess, så står det klart att det tidigare etappmålet om 75 procent, som sattes i början av 2021 under den förra regeringen, helt missades.

– Mot bakgrund av att kravet på insamling infördes först i januari 2024, så var 75 procent redan till 2023 ett väldigt högt krav att ställa, säger Christina Anderzén på Naturvårdsverkets Miljögifts- och avfallsanalysenhet.

Om den förra regeringens 75-procentsmål var väl ambitiöst, så saknades motsvarande mål i gengäld helt när Tidöregeringen presenterade sin uppdatering av den nationella klimatplanen förra året. Ett ambitiöst etappmål har alltså nu ersatts med inget mål alls.

Det är stora skillnader i hur mycket matavfall som tas om hand i olika delar av landet.

– De som legat efter finns ofta i Norrlands inland. Där saknas rötningsanläggningar, och man kan kanske lika gärna ha hemkompost. Många av kommunerna i framkant ligger i sydligaste Sverige, Västsverige och även i Dalarna. Där finns både bättre tillgång till rötningsanläggningar, och jordbruk som gör det lätt att få avsättning av biogödsel, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.

Från årsskiftet ökar kraven på insamling av matavfall. I princip ska landets kommuner nu samla in matavfall från alla hushåll och kommersiella verksamheter, men undantag kan göras i exempelvis glesbygd där det inte skulle ge några miljöfördelar, eller vara ekonomiskt ohållbart. Omkring 100 av landets kommuner har fått någon form av dispens under 2024, men kommunerna är generellt ändå väl förberedda, säger Jenny Westin.

– Många kommuner har samlat in matavfall länge. Bland dem som sökt dispens handlar det oftast om enskilda områden.

Däremot innebär den nya lagen ett policymässigt systemskifte för en del kommuner.

– Det har funnits två olika strategier: En del har gjort det obligatoriskt att återvinna matavfall, andra har haft ett frivilligt system och i stället använt avfallstaxan som styrmedel. Nu försvinner möjligheten till ett frivilligsystem, säger Jenny Westin.

Parallellt med att mer matavfall samlas in, minskar också mängden mat som slängs i samhället. De svenska hushållen har historiskt slängt lika mycket mat som storkök och restauranger, butiker, grossister och producenter sammantaget, enligt uppskattningar från Naturvårdsverket. Men matavfallet från hushållen minskar år för år, samtidigt som andelen matrester som tas om hand för att bli biogas och kompost ökar.