Sedan årsskiftet måste alla kommuner samla in matavfall från både hushåll och företag – ett resultat av nya EU-regler. Men Tidaholm är en av ett fåtal kommuner som ännu inte kommit igång.
Tidaholm är en av de kommuner som fortfarande inte börjat samla in matavfall från hushåll, restauranger och andra verksamheter, trots att lagen egentligen kräver det sedan årsskiftet 2023/24. I stället har kommunen fått dispens för i år, och planerar att starta insamlingen först 2025.
Även om kommunen inte samlade in matavfall, så komposterar många hushåll och verksamheter sitt matavfall på egen hand. De svenska kommunernas branschorganisation Avfall Sverige har räknat ut hur stor andel av matavfallet som på något sätt tas om hand för biologisk återvinning i var och en av landets kommuner. Den siffran bygger på en uppskattning av hur mycket matavfall som uppstår i varje kommun, på hur mycket som samlats in – om kommunen har haft insamling – och på hur mycket som bedöms gå till hemkomposter. Enligt den senaste uppskattningen som släpptes härom veckan togs 11 procent av allt matavfall i Tidaholm om hand för biologisk återvinning (i det här fallet alltså kompostering). Det är exakt samma siffra som året innan.
Sverige hade som mål att 75 procent av allt matavfall skulle rötas för att bli både biogas och näring, senast 2023. Nu står det klart att det målet aldrig var inom räckhåll. I riket som helhet rötades 42 procent av matavfallet, enligt Naturvårdsverkets senaste uppskattning, som är från 2021. Även om andelen ökat något sedan dess, så står det klart att det tidigare 75 procents-målet, som sattes i början av 2021 under den förra regeringen, helt missades.
– Mot bakgrund av att kravet på insamling infördes först i januari 2024, så var 75 procent redan till 2023 ett väldigt högt krav att ställa, säger Christina Anderzén på Naturvårdsverkets Miljögifts- och avfallsanalysenhet.
Om den förra regeringens 75-procentsmål var väl ambitiöst, så saknades motsvarande mål i gengäld helt när Tidöregeringen presenterade sin uppdatering av den nationella klimatplanen förra året. Ett ambitiöst etappmål har alltså nu ersatts med inget mål alls.
| Kommun | Uppskattad andel som tas om hand1 | Uppskattad andel som rötas | Startår för insamling |
|---|---|---|---|
| Orust | 92 % | 43 % | 1994 |
| Tjörn | 88 % | 40 % | 1994 |
| Tanum | 80 % | 0 % | 2004 |
| Vänersborg | 75 % | 0 % | 2000 |
| Mark | 71 % | 51 % | 1995 |
| Svenljunga | 70 % | 53 % | 2019 |
| Tranemo | 66 % | 60 % | 2018 |
| Öckerö | 66 % | 58 % | 2014 |
| Lilla Edet | 65 % | 41 % | 2020 |
| Bengtsfors | 65 % | 0 % | 2014 |
| Stenungsund | 65 % | 32 % | 2014 |
| Lysekil | 64 % | 51 % | 2010 |
| Borås | 64 % | 55 % | 1992 |
| Mellerud | 63 % | 0 % | 2002 |
| Dals-Ed | 60 % | 0 % | |
| Lerum | 58 % | 40 % | 2012 |
| Färgelanda | 56 % | i.u. | |
| Alingsås | 56 % | 44 % | 2000 |
| Härryda | 55 % | 33 % | 2011 |
| Göteborg | 54 % | 31 % | 1996 |
| Kungälv | 54 % | 41 % | 2015 |
| Trollhättan | 54 % | 44 % | 2000 |
| Bollebygd | 52 % | 45 % | 1995 |
| Munkedal | 52 % | 0 % | 2019 |
| Herrljunga | 51 % | 36 % | 2016 |
| Ale | 50 % | 27 % | 1996 |
| Mölndal | 49 % | 43 % | 2009 |
| Vårgårda | 48 % | 31 % | 2016 |
| Uddevalla | 48 % | 39 % | 2000 |
| Åmål | 47 % | 5 % | 2022 |
| Partille | 46 % | 35 % | 2013 |
| Lidköping | 41 % | 34 % | 2019 |
| Essunga | 37 % | 31 % | |
| Falköping | 37 % | 31 % | |
| Grästorp | 37 % | 31 % | |
| Gullspång | 37 % | 31 % | |
| Götene | 37 % | 31 % | |
| Hjo | 37 % | 31 % | |
| Karlsborg | 37 % | 31 % | |
| Mariestad | 37 % | 31 % | |
| Skara | 37 % | 31 % | |
| Skövde | 37 % | 31 % | |
| Tibro | 37 % | 31 % | |
| Töreboda | 37 % | 31 % | |
| Vara | 37 % | 31 % | |
| Ulricehamn | 33 % | 12 % | 2019 |
| Strömstad | 31 % | 0 % | 2023 |
| Tidaholm | 11 % | 0 % | 2025 |
| Sotenäs | 6 % | 0 % |
1Uppgifterna är ungefärliga och kan vara olika träffsäkra i olika kommuner. De är inte alltid rakt av jämförbara. Här ingår också hemkompostering.
Kommunerna i kommunalförbundet Avfall och återvinning Skaraborg delar alla samma uppskattning.
Vissa kommuner som inte rapporterat några siffror kan saknas i tabellen.
i.u. = ingen uppgift
Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)
Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
I vissa CMS finns ett tabellverktyg där du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS måste du växla till ”källredigering”, ”kodläge” eller liknande, och klistra in tabellen som html.
Det är stora skillnader i hur mycket matavfall som tas om hand i olika delar av landet.
– De som legat efter finns ofta i Norrlands inland. Där saknas rötningsanläggningar, och man kan kanske lika gärna ha hemkompost. Många av kommunerna i framkant ligger i sydligaste Sverige, Västsverige och även i Dalarna. Där finns både bättre tillgång till rötningsanläggningar, och jordbruk som gör det lätt att få avsättning av biogödsel, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.
Från årsskiftet ökar alltså kraven på insamling av matavfall. I princip ska landets kommuner nu samla in matavfall från alla hushåll och kommersiella verksamheter, men undantag kan göras i exempelvis glesbygd där det inte skulle ge några miljöfördelar, eller vara ekonomiskt ohållbart. Omkring 100 av landets kommuner har fått någon form av dispens under 2024, men kommunerna är generellt ändå väl förberedda, säger Jenny Westin.
– Många kommuner har samlat in matavfall länge. Bland dem som sökt dispens handlar det oftast om enskilda områden.
Däremot innebär den nya lagen ett policymässigt systemskifte för en del kommuner.
– Det har funnits två olika strategier: En del har gjort det obligatoriskt att återvinna matavfall, andra har haft ett frivilligt system och i stället använt avfallstaxan som styrmedel. Nu försvinner möjligheten till ett frivilligsystem, säger Jenny Westin.
Parallellt med att mer matavfall samlas in, minskar också mängden mat som slängs i samhället. De svenska hushållen har historiskt slängt lika mycket mat som storkök och restauranger, butiker, grossister och producenter sammantaget, enligt uppskattningar från Naturvårdsverket. Men matavfallet från hushållen minskar år för år, samtidigt som andelen matrester som tas om hand för att bli biogas och kompost ökar.