Lägre elpriser än i september i fjol: Här är läget på elmarknaden i Haninge

Haninge kommun Elmarknaden onsdag 2 oktober 2024

Martin Olsson, Newsworthy

Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Haninge i september

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i september i elområde 3 som Haninge tillhör. Månadspriset var 16 öre per kilowattimme, vilket är 7 öre dyrare än i augusti. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i september 2023 – kostade en kilowattimme 24 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elkområdena

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Elpriset timme för timme i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i september i Haninge inträffade mellan klockan 8 och 9 den 16 september, då kostade en kilowattimme 141 öre. Som lägst var priset i området −2 öre. Under september var timpriset negativt under 32 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i september

Under september förbrukades det ungefär 9 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär tre procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var september historiskt varm i Sverige.

Den 30 september konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 7 och 8.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under september. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 44 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 24 procent från vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juli 2024 – har solkraften stått för ungefär 2,1 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 24 procent av elproduktionen i september. Det motsvarar ungefär 2 700 gigawattimmar, vilket är mindre än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+5 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 90 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I september exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under september exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna ökade i Haninge i september

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i september

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Lokal, datadriven journalistik