På Porsnässkolan i Norrbottens län klarade alla utom en handfull elever behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram. Och det finns ytterligare skolor där nästan alla klarade det.
83 procent av eleverna som gick ut nian i Norrbottens län i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2023 (85 procent).
Vid Porsnässkolan i Piteå uppnådde nästan alla elever behörighet. På grund av statistiksekretess är det exakta antalet inte redovisat, men någonstans mellan 95 och 99 procent av eleverna klarade kraven för gymnasieskolans yrkesprogram. Även på Älvåkraskolan (Älvsbyn), Kråkbergsskolan 7-9 (Luleå), Sjulnässkolan (Piteå), Nya Läroverket (Luleå), Nya Läroverket Bergnäset (Luleå), Råneskolan 7-9 (Luleå), Thoren Framtid Vargen (Kiruna), Malmens friskola (Gällivare), Grundskola Överkalix kommun (Överkalix), Svarträvens skola 4-9 (Övertorneå) och Silverskolan (Arjeplog) uppnådde nästan alla behörighet.
Länets lägsta andel behöriga finns i Sjöparksskolan B i Gällivare kommun, 61 procent. Skolan tillhör den tiondel av skolorna i hela landet med lägst andel behöriga.
| Skola | Kommun | Andel behöriga till yrkesprogram, föregående år i parentes | Genomsnittligt meritvärde | Antal elever |
|---|---|---|---|---|
| Nya Läroverket | Luleå | ≈100 % (100 %) | 250,8 | 42 |
| Kråkbergsskolan 7-9 | Luleå | ≈100 % (≈100 %) | 243,4 | 62 |
| Malmens friskola | Gällivare | ≈100 % (100 %) | 238,1 | 21 |
| Karesuando skola | Kiruna | ≈100 % (≈100 %) | 233,0 | 14 |
| Thoren Framtid Vargen | Kiruna | ≈100 % (≈100 %) | 232,3 | 26 |
| Nya Läroverket Bergnäset | Luleå | ≈100 % (≈100 %) | 231,0 | 34 |
| Porsnässkolan | Piteå | ≈100 % (92 %) | 230,5 | 75 |
| Sjulnässkolan | Piteå | ≈100 % (≈100 %) | 227,7 | 44 |
| Älvåkraskolan | Älvsbyn | ≈100 % (92 %) | 223,4 | 74 |
| Råneskolan 7-9 | Luleå | ≈100 % (85 %) | 211,8 | 27 |
| Silverskolan | Arjeplog | ≈100 % (100 %) | 210,7 | 19 |
| Grundskola Överkalix kommun | Överkalix | ≈100 % (–) | 209,3 | 21 |
| Svarträvens skola 4-9 | Övertorneå | ≈100 % (≈100 %) | 207,1 | 21 |
| Hortlax skola | Piteå | 94 % (87 %) | 235,7 | 108 |
| Björkskataskolan 7-9 | Luleå | 92 % (92 %) | 228,4 | 139 |
| Brönjaskolan | Boden | 90 % (95 %) | 221,8 | 80 |
| Stadsöskolan 7-9 | Luleå | 89 % (93 %) | 235,2 | 93 |
| Pitholmsskolan 7-9 | Piteå | 89 % (93 %) | 223,4 | 89 |
| Bergskolan 7-9 | Luleå | 89 % (91 %) | 229,9 | 104 |
| Örnässkolan 7-9 | Luleå | 87 % (86 %) | 219,8 | 93 |
| Solanderskolan | Piteå | 86 % (76 %) | 214,1 | 44 |
| Christinaskolan 7-9 | Piteå | 85 % (89 %) | 203,2 | 124 |
| Östra skolan | Jokkmokk | 84 % (≈100 %) | 203,6 | 38 |
| Pajala Centralskola | Pajala | 84 % (86 %) | 226,9 | 49 |
| Fridhemsskolan | Arvidsjaur | 83 % (91 %) | 212,6 | 57 |
| Noblaskolan Boden | Boden | 82 % (≈100 %) | 216,5 | 44 |
| Hertsöskolan 7-9 | Luleå | 82 % (83 %) | 202,2 | 77 |
| Fria Emilia | Boden | 79 % (82 %) | 219,3 | 29 |
| Högalidskolan 7-9 | Kiruna | 79 % (83 %) | 224,9 | 95 |
| Montessoriskolan F-9 | Luleå | 79 % (≈100 %) | 219,3 | 42 |
| Manhemsskolan | Kalix | 78 % (88 %) | 218,4 | 145 |
| Residensskolan 7-9 | Luleå | 76 % (70 %) | 209,1 | 74 |
| Sjöparksskolan A | Gällivare | 74 % (74 %) | 224,7 | 68 |
| Innovitaskolan Kalix | Kalix | 71 % (≈100 %) | 194,8 | 24 |
| Tunaskolan 7-9 | Luleå | 70 % (68 %) | 209,1 | 66 |
| Stureskolan | Boden | 67 % (74 %) | 200,4 | 117 |
| Nya Raketskolan 7-9 | Kiruna | 67 % (76 %) | 192,7 | 75 |
| Gränsskolan | Haparanda | 66 % (56 %) | 204,5 | 112 |
| Sjöparksskolan B | Gällivare | 61 % (78 %) | 184,6 | 61 |
| Svanstein skola Diamanten | Övertorneå | .. (..) | 206,6 | 11 |
| Hakkas Centralskola | Gällivare | .. (..) | 193,8 | 10 |
| Överkalix Friskola | Överkalix | .. (..) | .. | .. |
| Vuollerims Friskola | Jokkmokk | .. (..) | .. | .. |
| Kangos Kultur- o ekologiskola | Pajala | .. (..) | .. | .. |
| Strandbackens resursskola | Piteå | .. (–) | .. | .. |
| Hietaniemi Friskoleförening | Övertorneå | .. (..) | .. | .. |
| Innovitaskolan Luleå | Luleå | .. (69 %) | .. | .. |
| Gårdbyskolan | Pajala | .. (..) | .. | .. |
| Abisko skola | Kiruna | .. (..) | .. | .. |
| Vittangi skola | Kiruna | .. (..) | .. | .. |
| Friskolan Hjärtat i Vidsel | Älvsbyn | .. (..) | .. | .. |
Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)
Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
I vissa CMS finns ett tabellverktyg där du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS måste du växla till ”källredigering”, ”kodläge” eller liknande, och klistra in tabellen som html.
För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.
I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 84 procent – den lägsta nivån på flera år. Behörigheten är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.
– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.
Regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa betygsinflationen. Rapporten är inte klar ännu, men utredaren Magnus Henrekson har i intervjuer nyligen föreslagit att betygssystemet görs om i grunden och att F-betyget slopas då han menar att den svenska grundskolan är för strikt i sin betygssättning.
– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU, säger han till tidningen Vi Lärare.