Här är Eskilstunaskolorna där nästan alla elever blev behöriga

På Munktellskolan 7-9 i Eskilstuna kommun klarade alla utom en handfull elever behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram. Och det finns ytterligare två skolor där nästan alla klarade det.

84 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de tolv högstadieskolorna i Eskilstuna kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lika stor andel som året innan.

På Munktellskolan 7-9 uppnådde nästan alla elever behörighet. På grund av statistiksekretess är det exakta antalet inte redovisat, men någonstans mellan 97 och 99 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet. Även på Tegelviken F-9 eller Entréskolan Eskilstuna uppnådde nästan alla elever behörighet. Där rör det sig om någonstans mellan 92 och 98 respektive 90 och 98 procent.

På Årbyskolan F-9 var motsvarande siffra 61 procent, vilket är den lägsta andelen i Södermanlands län. Det gör också att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga till yrkesprogrammen.

Eskilstuna kommun tillhör den tiondel av kommunerna med störst skillnad mellan skolor med högst respektive lägst andel behöriga.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

Entréskolan Eskilstuna, Munktellskolan 7-9 och Tegelviken F-9 skulle kunna ha högst andel behöriga i Södermanlands län, men eftersom det exakta antalet omfattas av sekretss kan man inte veta säkert.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 84 procent – den lägsta nivån på flera år. Behörigheten är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa betygsinflationen. Rapporten är inte klar ännu, men utredaren Magnus Henrekson har i intervjuer nyligen föreslagit att betygssystemet görs om i grunden och att F-betyget slopas då han menar att den svenska grundskolan är för strikt i sin betygssättning.

– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU, säger han till tidningen Vi Lärare.