Lägre priser än förra månaden – och billigare än för ett år sedan, minsta vindkraftsproduktionen på länge och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Kiruna i maj
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 1 som Kiruna tillhör. Månadspriset i maj var 18 öre per kilowattimme, vilket är 32 öre billigare än i april. Det är det lägsta priset i området sedan oktober 2023. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i maj 2023 – kostade en kilowattimme 28 öre. 
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i maj i Kiruna inträffade mellan klockan 8 och 9 den 7 maj, då kostade en kilowattimme 65 öre. Som lägst var priset i området −18 öre. Under maj var timpriset negativt under 80 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i maj
Under maj förbrukades det ungefär 9 300 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär sju procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste nio åren. Maj är en månad då konsumtionen typiskt sett på väg ner efter vintern, men ännu inte nått de lägre sommarnivåerna. Enligt SMHI var majmånaden varmare än normalt, och på många håll den varmaste sedan 2018.
Den 8 maj konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 10 och 11.
3. Produktionen: Ungefär hälften från vattenkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under maj. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 47 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 17 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med mars 2024 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 69 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 17 procent av elproduktionen i maj. Det motsvarar ungefär 2 100 gigawattimmar, vilket är drygt 400 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Det är den minsta vindkraftproduktionen under en majmånad sedan 2021. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+6 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.
4. Export och import: Mer export än import under alla timmar
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I maj exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under maj exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
