Valdeltagandet har ökat i Västerbotten i fyra val i rad – här skolkade flest förra gången

2019 ökade valdeltagandet i Europa­parlaments­valet för fjärde valet i rad i Västerbottens län, men skillnaden mot riksdagsvalet är fortfarande stor.

När svenskarna går till valurnorna för Europaparlamentet är uppslutningen betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Förra gången, 2019, röstade bara 54,9 procent av de röstberättigade i Västerbotten (jämfört med 85,8 procent i senaste riksdagsvalet). Det är samtidigt det högsta valdeltagandet hittills i EU-valssammanhang i Västerbotten och det var det fjärde valet i rad med ökande valdeltagande i länet

Ladda ner i fler format

• Originalformat, högupplöst: pngsvg
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• Med ram (30px): pngwebpjpg
• Med ram (60px): pngwebpjpg

Västerbotten hade ungefär lika högt valdeltagande som i landet som helhet 2019. Historiskt sett har länet legat på samma nivå eller högre än riket. Det är först de två senaste valen som valdeltagandet nått över 50 procent , såväl i Västerbotten som i Sverige som helhet,

Valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är alltså betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Samtidigt har gapet mellan de olika valen långsamt minskat de senaste åren. 2019 var valdeltagandet i EU-parlamentsvalet i Västerbotten ungefär 33 procentenheter lägre än i riksdagsvalet 2018. Skillnaden mellan riksdagsval och parlamentsval har minskat för varje val sedan 2009.

Ladda ner i fler format

• Originalformat, högupplöst: pngsvg
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• Med ram (30px): pngwebpjpg
• Med ram (60px): pngwebpjpg

I riksdagsvalet 2022 sjönk valdeltagandet i Västerbotten – precis som i riket i stort.

Högsta valdeltagandet hittills i elva av 15 kommuner

2019 noterades det högsta valdeltagandet hittills i alla kommuner i Västerbotten utom Dorotea, Malå, Skellefteå och Storuman. Högst var valdeltagandet i Umeå, där 60,2 procent av de röstberättigade gick till valurnorna. I Malå var motsvarande siffra 40,9 procent.

Går man ner på valdistriktsnivå var valdeltagandet högst i Mariehemsgård i Umeå där valdeltagandet var 77,3 procent. Lägst var det i Risbäck i Dorotea, 33 procent.

Yngre kvinnor röstar i högre utsträckning

Även om valdeltagandet är relativt lågt i valet till EU-parlamentet följer det mönstret som känns igen från de nationella valen: 2019 var det i högre utsträckning personer med högre inkomster och högre utbildning som röstade. Inrikes födda röstade i högre utsträckning än utrikes födda, äldre i högre utsträckning än yngre.

Skillnaden mellan män och kvinnor var liten. Könskillnaderna ser dock olika ut i olika åldersgrupper: bland yngre är det en större andel kvinnor som röstar, medan det i gruppen över 65 år är större andel män.