2019 ökade valdeltagandet i Europaparlamentsvalet för femte valet i rad i Åsele kommun, men skillnaden mot riksdagsvalet är fortfarande stor. Så många röstade – område för område.
När svenskarna går till valurnorna för Europaparlamentet är uppslutningen betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Förra gången, 2019, röstade bara 45,1 procent av de röstberättigade i Åsele (jämfört med 82 procent i senaste riksdagsvalet). Det är samtidigt det högsta valdeltagandet hittills i EU-valssammanhang i Åsele och det var det femte valet i rad med ökande valdeltagande i kommunen

Åsele hade lägre valdeltagande än i landet som helhet 2019. Historiskt sett har kommunen oftast legat lägre än riket. Det är först de två senaste valen som valdeltagandet nått över 50 procent i Sverige, även om det ännu inte hänt i Åsele.
Valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är alltså betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Samtidigt har gapet mellan de olika valen långsamt minskat de senaste åren. 2019 var valdeltagandet i EU-parlamentsvalet i Åsele ungefär 40 procentenheter lägre än i riksdagsvalet 2018. Skillnaden mellan riksdagsval och parlamentsval har minskat för varje val sedan 1995.

I riksdagsvalet 2022 sjönk valdeltagandet i Åsele – precis som i riket i stort.
Högre valdeltagande i Åsele C
Åsele kommun bestod av två valdistrikt 2019. I Åsele C röstade 491 av 1 231 röstberättigade (39,9 procent), i Åsele omland röstade 346 av 922 röstberättigade (37,5 procent). Det är lägre än i de flesta valdistrikt i landet.

Koropletkarta över andel röstande per valdistrikt i Åsele kommun
Ladda ner i fler format
Storlekarna anger kartans bredd. Höjden beror på det avbildade områdets geografiska utsträckning.
Om du är prenumerant kan du alltid kontakta oss om du vill ha skräddarsydda kartor.
Högst valdeltagande i landet hade Bromma 18 Södra Ängby i Stockholms kommun, 82,8 %. I Södertälje 55 Ronna norra var det bara 12,8 procent som röstade.

Yngre kvinnor röstar i högre utsträckning
Även om valdeltagandet är relativt lågt i valet till EU-parlamentet följer det mönstret som känns igen från de nationella valen: 2019 var det i högre utsträckning personer med högre inkomster och högre utbildning som röstade. Inrikes födda röstade i högre utsträckning än utrikes födda, äldre i högre utsträckning än yngre.
Skillnaden mellan män och kvinnor var liten. Könskillnaderna ser dock olika ut i olika åldersgrupper: bland yngre är det en större andel kvinnor som röstar, medan det i gruppen över 65 år är större andel män.
Valdistrikt | Valdeltagande | Antal röstande | Antal röstberättigade |
---|---|---|---|
Åsele C | 39,9% | 491 | 1 231 |
Åsele omland | 37,5% | 346 | 922 |
Kommun | Valdeltagande 2019 | Valdeltagande 2014 | +/- |
---|---|---|---|
Umeå | 60,2% | 57,0% | +3,2 |
Skellefteå | 53,4% | 57,4% | −4,0 |
Robertsfors | 52,9% | 47,4% | +5,5 |
Vännäs | 52,0% | 49,8% | +2,2 |
Nordmaling | 48,1% | 43,9% | +4,2 |
Vindeln | 47,1% | 45,1% | +2,0 |
Vilhelmina | 46,2% | 46,0% | +0,2 |
Bjurholm | 45,9% | 44,9% | +1,0 |
Storuman | 45,9% | 43,2% | +2,7 |
Åsele | 45,1% | 43,8% | +1,3 |
Lycksele | 44,3% | 41,7% | +2,6 |
Norsjö | 44,3% | 39,6% | +4,7 |
Sorsele | 44,3% | 41,1% | +3,2 |
Dorotea | 42,1% | 43,9% | −1,8 |
Malå | 40,9% | 41,1% | −0,2 |