BillerudKorsnäs Skärblacka i Norrköping tillhör vinnarna i Östergötland när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring drygt 100 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Östergötland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 3,9 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 19 miljoner euro.
BillerudKorsnäs Skärblacka vinnare i Norrköping
I Norrköping tillhör BillerudKorsnäs Skärblacka vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 124 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 17 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör BillerudKorsnäs Skärblacka till den anläggning i Östergötland som hade flest outnyttjade utsläppsrätter över under året – drygt 106 000 ton. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 8,8 miljoner euro – drygt 100 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| BillerudKorsnäs Skärblacka | Norrköping | Pappers- och massaindustri | 17 384 | 123 659 | 106 275 | 8,8 miljoner |
| Bravikens pappersbruk | Norrköping | Pappers- och massaindustri | 13 358 | 110 886 | 97 528 | 8,1 miljoner |
| Bergsättersverken, Motala | Motala | El och fjärrvärme | 753 | 7 028 | 6 275 | 520 000 |
| HVC Sörby | Mjölby | El och fjärrvärme | 267 | 5 563 | 5 296 | 440 000 |
| Sofidel Sweden AB | Kinda | Pappers- och massaindustri | 9 379 | 13 530 | 4 151 | 350 000 |
| Kraftvärmeverket | Linköping | El och fjärrvärme | 9 387 | 12 419 | 3 032 | 250 000 |
| HVC3 Tornby | Linköping | El och fjärrvärme | 0 | 1 422 | 1 422 | 120 000 |
| Panncentralen Facetten | Åtvidaberg | El och fjärrvärme | 77 | 1 483 | 1 406 | 120 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Östergötland. I Östergötland släppte till exempel BillerudKorsnäs Skärblacka och Bravikens pappersbruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Händelöverket hade näst störst underskott i Östergötland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. Även i Östergötland står anläggningar inom el och fjärrvärme för de största underskotten.
I Norrköping är det Händelöverket som står för de största underskotten. Där fattades knappt 146 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 12,1 miljoner euro (knappt 140 miljoner kronor). Det är näst största underskottet hos en enskild anläggning i Östergötland. Allra störst underskott i Östergötland hade Gärstadverket i Linköping.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Gärstadverket | Linköping | El och fjärrvärme | 259 912 | 50 705 | 209 207 | 17,4 miljoner |
| Händelöverket | Norrköping | El och fjärrvärme | 260 936 | 115 392 | 145 544 | 12,1 miljoner |
| Fiskeby Board AB | Norrköping | Pappers- och massaindustri | 39 487 | 26 403 | 13 084 | 1,1 miljoner |
| Finspångs värmeverk | Finspång | El och fjärrvärme | 11 817 | 5 592 | 6 225 | 520 000 |
| Ovako Bar AB, Boxholm | Boxholm | Järn- och stålindustri | 19 200 | 14 750 | 4 450 | 370 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.