Smurfit Kappa Kraftliner Piteå tillhör vinnarna i Norrbotten när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring knappt 180 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Norrbotten utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 7,3 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 45,7 miljoner euro.
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå vinnare i Norrbotten
I Norrbotten tillhör Smurfit Kappa Kraftliner Piteå vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 199 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 10 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till den anläggning som har hade näst flest outnyttjade utsläppsrätter i hela landetMed ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 15,7 miljoner euro – knappt 180 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Smurfit Kappa Kraftliner Piteå | Piteå | Pappers- och massaindustri | 10 405 | 199 439 | 189 034 | 15,7 miljoner |
| LKAB Malmberget | Gällivare | Övrig industri | 87 402 | 208 848 | 121 446 | 10,1 miljoner |
| SCA Munksund AB | Piteå | Pappers- och massaindustri | 9 205 | 108 269 | 99 064 | 8,2 miljoner |
| Karlsborgs bruk | Kalix | Pappers- och massaindustri | 8 783 | 73 802 | 65 019 | 5,4 miljoner |
| LKAB Kiruna | Kiruna | Övrig industri | 405 579 | 461 855 | 56 276 | 4,7 miljoner |
| Hetvattencentralen Gällivare | Gällivare | El och fjärrvärme | 1 178 | 7 505 | 6 327 | 530 000 |
| Kalix värmeverk | Kalix | El och fjärrvärme | 117 | 4 693 | 4 576 | 380 000 |
| Älvsbyns hetvattencentral | Älvsbyn | El och fjärrvärme | 91 | 3 192 | 3 101 | 260 000 |
| HVC4 Bergnäset | Luleå | El och fjärrvärme | 64 | 2 093 | 2 029 | 170 000 |
| Jokkmokks Värmeverk AB | Jokkmokk | El och fjärrvärme | 199 | 2 064 | 1 865 | 160 000 |
| Haparanda Ahlmarksvägen | Haparanda | El och fjärrvärme | 0 | 1 396 | 1 396 | 120 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Norrbotten. I Norrbotten släppte till exempel Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, SCA Munksund AB och Karlsborgs bruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
SSAB EMEA Luleå hade störst underskott i landet
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Norrbotten står anläggningar inom järn- och stålindustri för de största samlade underskotten.
I Norrbotten är det SSAB EMEA Luleå som står för de största underskotten. Där fattades knappt 379 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 31,5 miljoner euro (knappt 360 miljoner kronor). Det är det största underskottet i landet.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Luleå | Luleå | Järn- och stålindustri | 3 145 630 | 2 767 060 | 378 570 | 31,5 miljoner |
| Värmeverket | Boden | El och fjärrvärme | 72 050 | 14 003 | 58 047 | 4,8 miljoner |
| Luleå kalkverk | Luleå | Mineralindustri (exkl. metaller) | 91 775 | 43 895 | 47 880 | 4 miljoner |
| Kiruna Kraftvärmeverk | Kiruna | El och fjärrvärme | 25 296 | 7 729 | 17 567 | 1,5 miljoner |
| HVC2 Aronstorp | Luleå | El och fjärrvärme | 15 636 | 2 241 | 13 395 | 1,1 miljoner |
| LKAB Svappavaara | Kiruna | Övrig industri | 107 791 | 103 415 | 4 376 | 360 000 |
| HVC Backenverket | Piteå | El och fjärrvärme | 1 922 | 241 | 1 681 | 140 000 |
| HVC1 Fräsen | Luleå | El och fjärrvärme | 1 236 | 0 | 1 236 | 100 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.