Domsjö Fabriker tillhör vinnarna i Västernorrland när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring knappt 130 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Västernorrland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 10,5 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 29,1 miljoner euro.
Domsjö Fabriker vinnare i Västernorrland
I Västernorrland tillhör Domsjö Fabriker i Örnsköldsviks kommun vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för omkring 141 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut knappt 5 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Domsjö Fabriker till den anläggning i Västernorrland som hade flest outnyttjade utsläppsrätter över under året – drygt 136 000 ton. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 11,3 miljoner euro – knappt 130 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Domsjö Fabriker | Örnsköldsvik | Pappers- och massaindustri | 4 714 | 140 998 | 136 284 | 11,3 miljoner |
| Metsä Board Sverige AB | Örnsköldsvik | Pappers- och massaindustri | 8 035 | 109 263 | 101 228 | 8,4 miljoner |
| Mondi Dynäs AB | Kramfors | Pappers- och massaindustri | 18 951 | 73 216 | 54 265 | 4,5 miljoner |
| Hörneborgsverket | Örnsköldsvik | El och fjärrvärme | 37 568 | 55 451 | 17 883 | 1,5 miljoner |
| Ortvikens pappersbruk | Sundsvall | Pappers- och massaindustri | 9 972 | 27 068 | 17 096 | 1,4 miljoner |
| Ångcentralen, Stockviksverken | Sundsvall | Kemiindustri | 5 610 | 12 393 | 6 783 | 560 000 |
| SCA Energy AB BioNorr | Härnösand | Övrig industri | 138 | 5 060 | 4 922 | 410 000 |
| Bollsta sågverk | Kramfors | Övrig industri | 4 262 | 8 749 | 4 487 | 370 000 |
| Fjärrvärmeverket Sollefteå | Sollefteå | El och fjärrvärme | 290 | 3 458 | 3 168 | 260 000 |
| Kramfors, HVC Brunne | Kramfors | El och fjärrvärme | 196 | 2 525 | 2 329 | 190 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Västernorrland. I Västernorrland släppte till exempel Domsjö Fabriker, Metsä Board Sverige AB, Mondi Dynäs AB och Ortvikens pappersbruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Korstaverket hade störst underskott i Västernorrland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. Även i Västernorrland står anläggningar inom el och fjärrvärme för de största underskotten.
I Västernorrland är det Korstaverket i Sundsvalls kommun som står för de största underskotten. Där fattades omkring 70 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 5,8 miljoner euro (drygt 66 miljoner kronor).
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Korstaverket | Sundsvall | El och fjärrvärme | 90 911 | 20 961 | 69 950 | 5,8 miljoner |
| Husum Pulp AB | Örnsköldsvik | Pappers- och massaindustri | 71 793 | 20 589 | 51 204 | 4,3 miljoner |
| Kubikenborg Aluminium AB | Sundsvall | Metallindustri (exkl. järn och stål) | 210 920 | 183 147 | 27 773 | 2,3 miljoner |
| SCA Östrand | Timrå | Pappers- och massaindustri | 61 505 | 48 402 | 13 103 | 1,1 miljoner |
| Nordic carbide AB | Sundsvall | Kemiindustri | 31 154 | 23 736 | 7 418 | 620 000 |
| Panna 11 | Örnsköldsvik | El och fjärrvärme | 3 240 | 1 934 | 1 306 | 110 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.