Gruvöns bruk tillhör vinnarna i Värmland när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring knappt 150 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Värmland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 6,6 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 29,4 miljoner euro.
Gruvöns bruk vinnare i Värmland
I Värmland tillhör Gruvöns bruk i Grums kommun vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 167 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 12 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Gruvöns bruk till den anläggning som har hade tredje flest outnyttjade utsläppsrätter i hela landetMed ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 12,9 miljoner euro – knappt 150 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Gruvöns bruk | Grums | Pappers- och massaindustri | 12 413 | 167 090 | 154 677 | 12,9 miljoner |
| Stora Enso Skoghalls bruk | Hammarö | Pappers- och massaindustri | 59 390 | 173 339 | 113 949 | 9,5 miljoner |
| Bäckhammars bruk | Kristinehamn | Pappers- och massaindustri | 13 191 | 32 696 | 19 505 | 1,6 miljoner |
| Rottneros bruk | Sunne | Pappers- och massaindustri | 1 483 | 18 970 | 17 487 | 1,5 miljoner |
| Nordic Paper Seffle AB | Säffle | Pappers- och massaindustri | 1 682 | 18 817 | 17 135 | 1,4 miljoner |
| Hagfors Jernverk | Hagfors | Järn- och stålindustri | 20 354 | 28 243 | 7 889 | 660 000 |
| Hedenverket | Karlstad | El och fjärrvärme | 18 730 | 25 160 | 6 430 | 530 000 |
| Lyckeverket | Arvika | El och fjärrvärme | 346 | 5 458 | 5 112 | 430 000 |
| Panncentralen Moelven-Notnäs | Torsby | El och fjärrvärme | 377 | 4 727 | 4 350 | 360 000 |
| Hagfors värmeverk/Ängfallheden | Hagfors | El och fjärrvärme | 215 | 2 641 | 2 426 | 200 000 |
| Lersäters panncentral | Kil | El och fjärrvärme | 170 | 2 170 | 2 000 | 170 000 |
| Munkfors Värmeverk | Munkfors | El och fjärrvärme | 61 | 1 989 | 1 928 | 160 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Värmland. I Värmland släppte till exempel Gruvöns bruk, Stora Enso Skoghalls bruk, Bäckhammars bruk, Rottneros bruk och Nordic Paper Seffle AB ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Åmotfors Energi hade störst underskott i Värmland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. Även i Värmland står anläggningar inom el och fjärrvärme för de största underskotten.
I Värmland är det Åmotfors Energi i Eda kommun som står för de största underskotten. Där fattades drygt 16 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 1,3 miljoner euro (drygt 15 miljoner kronor).
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Åmotfors Energi | Eda | El och fjärrvärme | 35 884 | 19 734 | 16 150 | 1,3 miljoner |
| PC Säffle | Säffle | El och fjärrvärme | 7 448 | 2 204 | 5 244 | 440 000 |
| Björneborg Steel AB | Kristinehamn | Järn- och stålindustri | 7 134 | 5 338 | 1 796 | 150 000 |
| Stenstaliden panncentral, Kristinehamn | Kristinehamn | El och fjärrvärme | 1 637 | 47 | 1 590 | 130 000 |
| Kraftvärmeverket i Yttre hamn | Karlstad | El och fjärrvärme | 1 504 | 44 | 1 460 | 120 000 |
| Spetslastpanna Hagfors Jernverk | Hagfors | El och fjärrvärme | 1 303 | 189 | 1 114 | 90 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.