Antalet flygresor planar ut på en lägre nivå än innan den stora pandeminedgången. Och sättet vi flyger på verkar också ha förändrats. Newsworthy har i samarbete med Sveriges Natur dykt ner i flygstatistiken efter pandemin.
Förra månaden reste omkring 7 600 flygpassagerare till eller från Dalarna. Det är fler än samma månad förra året, och Dalaflygplatserna går därmed mot trenden i riket som helhet, där flygandet nu alltså tycks ha planat efter den första postpandemi-periodens ökning. En stor del av trafiken till Dalarna är numera säsongstrafik under vintermånaderna, med en topp under januari, februari och mars.
Ladda ner i fler format
| Flygplats | Passagerare i januari | Andel av passagerarna i länet |
|---|---|---|
| Sälens flygplats | 6 055 | 80 % |
| Borlänge flygplats | 1 212 | 16 % |
| Mora−Siljan flygplats | 329 | 4 % |
I hela landet gjordes ungefär 2,2 miljoner resor till och från svenska flygplatser förra månaden – lite färre än i januari året innan. Det bekräftar en trend som har synts i statistiken sedan i somras: Flygresandet tycks plana ut på en lägre nivå än innan pandemin. Om den tendensen står sig, skulle det kunna betyda att Sverige har passerat ett slags ”peak flyg”.
Nya, närmare resmål?
Jämfört med åren närmast före pandemin flyger en mindre andel av resenärerna från Dalarna inrikes. Av utrikesdestinationer har de europeiska ökat, och de utomeuropeiska minskat. Det kan vara en effekt av enskilda nerlagda linjer, men speglar också en trend som syns i hela landet.
| Destination | Andel av passagerarna | Andel före pandemin |
|---|---|---|
| Inrikes | 31,9 % | 35,1 % |
| Europa | 68,1 % | 63,3 % |
| Övriga världen | 0 % | 1,6 % |
För de tio statliga flygplatserna i landet publicerar Swedavia statistik över vart passagerarna reser (där ingår vare sig Borlänge flygplats, Mora flygplats eller Sälens flygplats). Om vi tittar på destinationerna i hela riket, och fokuserar på populära semestermål dit framförallt charterbolag flyger, och dit få reser för att byta flyg, finns en tydlig tendens i datan att resorna blivit kortare. Medan mer närliggande resmål som Mallorca och Grekland nästan helt kommit tillbaka efter pandmitappet, har många långväga inte gjort det. Tydligaste är det västerut – flygplatserna i Florida och Karibien tar emot betydligt färre svenska flygpassagerare nu än före pandemin.
Inom Europa är den tydligaste skillnaden att Berlin tappat en stor del av sina svenska flygresenärer. Flygtrafiken till från svenska flygplatser till Berlin föll redan efter flygbolaget Air Berlins konkurs 2017, men den stora skillnaden syns i återhämtningen efter pandemin. Där ligger Berlintrafiken långt ifrån övriga europeiska storstäder, och i fjol reste bara hälften så många passagerare till någon av Berlinflygplatserna som för 10 år sedan, och drygt 200 000 färre än 2019.
Under samma period som Berlinflyget tappat 200 000 passagerare har SJ startat, och Snälltåget utökat sina nattågsförbindelser till Hamburg och Berlin. För tågtrafik finns ingen detaljerad passagerarstatistik att tillgå i Sverige, men Snälltåget uppger i ett mejl att de fraktade omkring 100 000 passagerare på Hamburg/Berlin-sträckan under 2023. Det betyder att det finns åtminstone ett teoretiskt utrymme för en nattågseffekt på flyget här.
Även om flygresandet just nu tycks ha planat ut, bedömer Transportstyrelsen i sin senaste prognos från september 2023 att det kommer att ta fart igen, och fortsätta växa under 2020-talet. De baserar sin bedömning på att flygandet historiskt har vuxit mer eller mindre i takt med BNP-utvecklingen.