Antalet flygresor planar ut på en lägre nivå än innan den stora pandeminedgången. Och sättet vi flyger på verkar också ha förändrats. Newsworthy har i samarbete med Sveriges Natur dykt ner i flygstatistiken efter pandemin.
Förra månaden reste drygt 334 700 flygpassagerare till eller från Västra Götaland. Det är ungefär lika många som under samma månad förra året, och Västra Götalandsflygplatserna följer därmed trenden i riket som helhet, där flygandet nu alltså tycks ha planat efter den första postpandemi-periodens ökning. Antalet passagerare var 24 procent längre än januarimånaderna närmast innan pandemin.
Ladda ner i fler format
| Flygplats | Passagerare i januari | Andel av passagerarna i länet |
|---|---|---|
| Göteborg-Landvetter flygplats | 333 644 | 100 % |
| Trollhättan−Vänersborgs flygplats | 1 075 | <1 % |
I hela landet gjordes ungefär 2,2 miljoner resor till och från svenska flygplatser förra månaden – lite färre än i januari året innan. Det bekräftar en trend som har synts i statistiken sedan i somras: Flygresandet tycks plana ut på en lägre nivå än innan pandemin. Om den tendensen står sig, skulle det kunna betyda att Sverige har passerat ett slags ”peak flyg”.
Nya, närmare resmål?
Jämfört med åren närmast före pandemin flyger en mindre andel av resenärerna från Västra Götaland inrikes. Av utrikesdestinationer har de europeiska ökat, och de utomeuropeiska minskat. Det kan vara en effekt av enskilda nerlagda linjer, men speglar också en trend som syns i hela landet.
| Destination | Andel av passagerarna | Andel före pandemin |
|---|---|---|
| Inrikes | 12,9 % | 21,9 % |
| Europa | 81,9 % | 72,5 % |
| Övriga världen | 5,2 % | 5,6 % |
För de tio statliga flygplatserna i landet publicerar Swedavia statistik över vart passagerarna reser. Där ingår Landvetter. Köpenhamn, Stockholm, London, Palma och Helsingfors är exempel på destinationer som minskat märkbart i passagerarantal i Västra Götaland jämfört med före pandemin.
| Destination | Passagerare |
|---|---|
| 1: Stockholm | 618 420 |
| 2: London (Storbritannien) | 368 784 |
| 3: Frankfurt (Tyskland) | 350 630 |
| 4: Amsterdam (Nederländerna) | 304 951 |
| 5: München (Tyskland) | 228 898 |
| 6: Malaga (Spanien) | 195 495 |
| 7: Alicante (Spanien) | 188 848 |
| 8: Helsingfors (Finland) | 154 129 |
| 9: Istanbul (Turkiet) | 142 702 |
| 10: Köpenhamn (Danmark) | 139 525 |
| 11: Gdansk (Polen) | 137 039 |
| 12: Zürich (Schweiz) | 134 690 |
| 13: Bryssel (Belgien) | 131 104 |
| 14: Paris (Frankrike) | 125 462 |
| 15: Gran Canaria (Spanien) | 103 157 |
| 16: Palma (Spanien) | 89 467 |
| 17: Warszawa (Polen) | 88 279 |
| 18: Antalya (Turkiet) | 84 712 |
| 19: Barcelona (Spanien) | 72 467 |
| 20: Riga (Lettland) | 66 927 |
| Destination | Passagerare (genomsnitt) |
|---|---|
| 1: Stockholm | 1 288 286 |
| 2: London (Storbritannien) | 617 728 |
| 3: Frankfurt (Tyskland) | 373 654 |
| 4: Amsterdam (Nederländerna) | 344 926 |
| 5: Köpenhamn (Danmark) | 296 225 |
| 6: Helsingfors (Finland) | 223 598 |
| 7: München (Tyskland) | 215 170 |
| 8: Bryssel (Belgien) | 186 792 |
| 9: Istanbul (Turkiet) | 174 080 |
| 10: Berlin (Tyskland) | 171 877 |
| 11: Paris (Frankrike) | 139 052 |
| 12: Gran Canaria (Spanien) | 137 933 |
| 13: Malaga (Spanien) | 137 856 |
| 14: Palma (Spanien) | 137 267 |
| 15: Alicante (Spanien) | 129 906 |
| 16: Barcelona (Spanien) | 96 069 |
| 17: Antalya (Turkiet) | 88 556 |
| 18: Chania (Grekland) | 83 676 |
| 19: Oslo (Norge) | 74 564 |
| 20: Rhodos (Grekland) | 74 195 |
Destinationsstatistiken visar bara resenärernas första anhalt – många av toppdestinationerna är bytesflygplatser för vidare resor. Om vi tittar på populära semestermål dit framförallt charterbolag flyger, och dit få reser för att byta flyg, finns en tydlig tendens i datan för hela landet att resorna blivit kortare. Medan mer närliggande resmål som Mallorca och Grekland nästan helt kommit tillbaka efter pandmitappet, har många långväga inte gjort det. Tydligaste är det västerut – flygplatserna i Florida och Karibien tar emot betydligt färre svenska flygpassagerare nu än före pandemin.
Inom Europa är den tydligaste skillnaden att Berlin tappat en stor del av sina svenska flygresenärer. Flygtrafiken till från svenska flygplatser till Berlin föll redan efter flygbolaget Air Berlins konkurs 2017, men den stora skillnaden syns i återhämtningen efter pandemin. Där ligger Berlintrafiken långt ifrån övriga europeiska storstäder, och i fjol reste bara hälften så många passagerare till någon av Berlinflygplatserna som för 10 år sedan, och drygt 200 000 färre än 2019.
Under samma period som Berlinflyget tappat 200 000 passagerare har SJ startat, och Snälltåget utökat sina nattågsförbindelser till Hamburg och Berlin. För tågtrafik finns ingen detaljerad passagerarstatistik att tillgå i Sverige, men Snälltåget uppger i ett mejl att de fraktade omkring 100 000 passagerare på Hamburg/Berlin-sträckan under 2023. Det betyder att det finns åtminstone ett teoretiskt utrymme för en nattågseffekt på flyget här.
Även om flygresandet just nu tycks ha planat ut, bedömer Transportstyrelsen i sin senaste prognos från september 2023 att det kommer att ta fart igen, och fortsätta växa under 2020-talet. De baserar sin bedömning på att flygandet historiskt har vuxit mer eller mindre i takt med BNP-utvecklingen.