Antalet flygresor planar ut på en lägre nivå än innan den stora pandeminedgången. Och sättet vi flyger på verkar också ha förändrats. Newsworthy har i samarbete med Sveriges Natur dykt ner i flygstatistiken efter pandemin.
Förra månaden reste omkring 1 506 600 flygpassagerare till eller från Stockholms län. Det är ungefär lika många som under samma månad förra året, och Stockholmsflygplatserna följer därmed trenden i riket som helhet, där flygandet nu alltså tycks ha planat efter den första postpandemi-periodens ökning. Antalet passagerare var 20 procent längre än januarimånaderna närmast innan pandemin.

Ladda ner i fler format
Flygplats | Passagerare i januari | Andel av passagerarna i länet |
---|---|---|
Stockholm−Arlanda flygplats | 1 431 417 | 95 % |
Stockholm−Bromma flygplats | 75 181 | 5 % |
I hela landet gjordes ungefär 2,2 miljoner resor till och från svenska flygplatser förra månaden – lite färre än i januari året innan. Det bekräftar en trend som har synts i statistiken sedan i somras: Flygresandet tycks plana ut på en lägre nivå än innan pandemin. Om den tendensen står sig, skulle det kunna betyda att Sverige har passerat ett slags ”peak flyg”.
Nya, närmare resmål?
I Stockholm har toppdestinationerna Malmö minskat i passagerarantal jämfört med före pandemin, liksom bland annat Göteborg, Berlin, Umeå och Frankfurt.
Destination | Passagerare |
---|---|
1: Malmö | 260 665 |
2: Visby | 190 010 |
3: Bryssel (Belgien) | 145 333 |
4: Ängelholm | 123 274 |
5: Göteborg | 110 988 |
6: Umeå | 80 226 |
7: Halmstad | 74 101 |
8: Ronneby | 53 721 |
9: Kalmar | 45 367 |
10: Kristianstad | 21 598 |
11: Östersund | 20 186 |
12: Trollhättan | 15 285 |
13: Helsingfors (Finland) | 14 358 |
14: Växjö | 10 145 |
15: Århus (Danmark) | 8 849 |
16: Skellefteå | 4 439 |
17: Sälen | 2 794 |
18: Stockholm | 664 |
19: Salzburg (Österrike) | 568 |
20: Tammerfors (Finland) | 511 |
Destination | Passagerare (genomsnitt) |
---|---|
1: Malmö | 520 801 |
2: Göteborg | 409 901 |
3: Visby | 226 700 |
4: Umeå | 221 532 |
5: Ängelholm | 205 689 |
6: Bryssel (Belgien) | 168 839 |
7: Helsingfors (Finland) | 115 700 |
8: Östersund | 112 755 |
9: Halmstad | 107 348 |
10: Ronneby | 88 028 |
11: Kalmar | 82 373 |
12: Växjö | 70 619 |
13: Sundsvall–Timrå | 67 449 |
14: Trollhättan | 41 461 |
15: Århus (Danmark) | 11 967 |
16: Kristianstad | 10 907 |
17: Jönköping | 4 356 |
18: Tallinn (Estland) | 2 024 |
19: Vilnius (Litauen) | 1 606 |
20: Paris (Frankrike) | 1 391 |
Destination | Passagerare |
---|---|
1: London (Storbritannien) | 1 364 019 |
2: Köpenhamn (Danmark) | 1 180 576 |
3: Oslo (Norge) | 1 089 467 |
4: Helsingfors (Finland) | 1 022 085 |
5: Luleå | 943 345 |
6: Amsterdam (Nederländerna) | 778 106 |
7: Paris (Frankrike) | 652 784 |
8: Umeå | 567 428 |
9: Malaga (Spanien) | 528 964 |
10: Frankfurt (Tyskland) | 514 106 |
11: Göteborg | 507 572 |
12: Istanbul (Turkiet) | 464 674 |
13: München (Tyskland) | 458 108 |
14: Wien (Österrike) | 409 207 |
15: Zürich (Schweiz) | 386 545 |
16: Alicante (Spanien) | 382 517 |
17: Barcelona (Spanien) | 342 362 |
18: Berlin (Tyskland) | 341 473 |
19: Malmö | 323 351 |
20: Skellefteå | 310 090 |
Destination | Passagerare (genomsnitt) |
---|---|
1: London (Storbritannien) | 1 499 785 |
2: Köpenhamn (Danmark) | 1 487 044 |
3: Oslo (Norge) | 1 392 324 |
4: Helsingfors (Finland) | 1 195 195 |
5: Luleå | 1 057 050 |
6: Göteborg | 878 867 |
7: Amsterdam (Nederländerna) | 820 590 |
8: Umeå | 709 320 |
9: Frankfurt (Tyskland) | 685 857 |
10: Malmö | 630 976 |
11: Paris (Frankrike) | 620 852 |
12: Berlin (Tyskland) | 524 172 |
13: München (Tyskland) | 516 114 |
14: Istanbul (Turkiet) | 477 749 |
15: Zürich (Schweiz) | 401 730 |
16: Malaga (Spanien) | 399 462 |
17: Östersund | 346 554 |
18: Palma (Spanien) | 343 869 |
19: Barcelona (Spanien) | 336 214 |
20: New York (USA) | 324 444 |
Destinationsstatistiken visar bara resenärernas första anhalt – många av toppdestinationerna är bytesflygplatser för vidare resor. Om vi tittar på populära semestermål dit framförallt charterbolag flyger, och dit få reser för att byta flyg, finns en tydlig tendens i datan för hela landet att resorna blivit kortare. Medan mer närliggande resmål som Mallorca och Grekland nästan helt kommit tillbaka efter pandmitappet, har många långväga inte gjort det. Tydligaste är det västerut – flygplatserna i Florida och Karibien tar emot betydligt färre svenska flygpassagerare nu än före pandemin.
Inom Europa är den tydligaste skillnaden att Berlin tappat en stor del av sina svenska flygresenärer. Flygtrafiken till från svenska flygplatser till Berlin föll redan efter flygbolaget Air Berlins konkurs 2017, men den stora skillnaden syns i återhämtningen efter pandemin. Där ligger Berlintrafiken långt ifrån övriga europeiska storstäder, och i fjol reste bara hälften så många passagerare till någon av Berlinflygplatserna som för 10 år sedan, och drygt 200 000 färre än 2019.
Under samma period som Berlinflyget tappat 200 000 passagerare har SJ startat, och Snälltåget utökat sina nattågsförbindelser till Hamburg och Berlin. För tågtrafik finns ingen detaljerad passagerarstatistik att tillgå i Sverige, men Snälltåget uppger i ett mejl att de fraktade omkring 100 000 passagerare på Hamburg/Berlin-sträckan under 2023. Det betyder att det finns åtminstone ett teoretiskt utrymme för en nattågseffekt på flyget här.
Även om flygresandet just nu tycks ha planat ut, bedömer Transportstyrelsen i sin senaste prognos från september 2023 att det kommer att ta fart igen, och fortsätta växa under 2020-talet. De baserar sin bedömning på att flygandet historiskt har vuxit mer eller mindre i takt med BNP-utvecklingen.