Antalet flygresor planar ut på en lägre nivå än innan den stora pandeminedgången. Och sättet vi flyger på verkar också ha förändrats. Newsworthy har i samarbete med Sveriges Natur dykt ner i flygstatistiken efter pandemin.
Förra månaden reste knappt 73 500 flygpassagerare till eller från Västerbotten. Det är ungefär lika många som under samma månad förra året, och Västerbottensflygplatserna följer därmed trenden i riket som helhet, där flygandet nu alltså tycks ha planat efter den första postpandemi-periodens ökning. Antalet passagerare var 26 procent längre än januarimånaderna närmast innan pandemin.
Ladda ner i fler format
| Flygplats | Passagerare i januari | Andel av passagerarna i länet |
|---|---|---|
| Umeå flygplats | 45 328 | 62 % |
| Skellefteå flygplats | 24 772 | 34 % |
| Lycksele flygplats | 1 519 | 2 % |
| Vilhelmina flygplats | 993 | 1 % |
| Hemavans flygplats | 881 | 1 % |
I hela landet gjordes ungefär 2,2 miljoner resor till och från svenska flygplatser förra månaden – lite färre än i januari året innan. Det bekräftar en trend som har synts i statistiken sedan i somras: Flygresandet tycks plana ut på en lägre nivå än innan pandemin. Om den tendensen står sig, skulle det kunna betyda att Sverige har passerat ett slags ”peak flyg”.
Nya, närmare resmål?
Jämfört med åren närmast före pandemin flyger en något mindre andel av resenärerna från Västerbotten till destinationer utanför Europa. Det kan vara en effekt av enskilda nerlagda linjer, men speglar också en trend som syns i hela landet.
| Destination | Andel av passagerarna | Andel före pandemin |
|---|---|---|
| Inrikes | 94,3 % | 93 % |
| Europa | 5,5 % | 6,3 % |
| Övriga världen | 0,2 % | 0,7 % |
För de tio statliga flygplatserna i landet publicerar Swedavia statistik över vart passagerarna reser. Där ingår Umeå flygplats. Helsingfors, Chania, Gran Canaria och Stockholm är exempel på destinationer som minskat märkbart i passagerarantal i Västerbotten jämfört med före pandemin. Fler passagerare reste däremot från flygplatsen till Malmö under 2023 än ett genomsnittligt år före pandemin.
| Destination | Passagerare |
|---|---|
| 1: Stockholm | 647 499 |
| 2: Gran Canaria (Spanien) | 11 443 |
| 3: Chania (Grekland) | 7 849 |
| 4: Larnaca (Cypern) | 5 382 |
| 5: Östersund | 5 102 |
| 6: Rhodos (Grekland) | 3 957 |
| 7: Split (Kroatien) | 2 384 |
| 8: Antalya (Turkiet) | 1 501 |
| 9: Visby | 412 |
| 10: Oslo (Norge) | 136 |
| 11: Malmö | 69 |
| 12: Helsingfors (Finland) | 42 |
| Destination | Passagerare (genomsnitt) |
|---|---|
| 1: Stockholm | 924 047 |
| 2: Göteborg | 19 524 |
| 3: Gran Canaria (Spanien) | 17 229 |
| 4: Helsingfors (Finland) | 17 191 |
| 5: Chania (Grekland) | 11 890 |
| 6: Antalya (Turkiet) | 7 318 |
| 7: Östersund | 5 986 |
| 8: Rhodos (Grekland) | 5 307 |
| 9: Palma (Spanien) | 4 733 |
| 10: Larnaca (Cypern) | 4 725 |
| 11: Kiruna | 3 551 |
| 12: Visby | 2 412 |
| 13: Düsseldorf (Tyskland) | 1 059 |
| 14: Muğla (Turkiet) | 970 |
| 15: Split (Kroatien) | 693 |
| 16: Burgas (Bulgarien) | 548 |
| 17: Alicante (Spanien) | 497 |
| 18: Amsterdam (Nederländerna) | 462 |
| 19: Rijeka (Kroatien) | 380 |
| 20: Prag (Tjeckien) | 354 |
Destinationsstatistiken visar bara resenärernas första anhalt – många av toppdestinationerna är bytesflygplatser för vidare resor. Om vi tittar på populära semestermål dit framförallt charterbolag flyger, och dit få reser för att byta flyg, finns en tydlig tendens i datan för hela landet att resorna blivit kortare. Medan mer närliggande resmål som Mallorca och Grekland nästan helt kommit tillbaka efter pandmitappet, har många långväga inte gjort det. Tydligaste är det västerut – flygplatserna i Florida och Karibien tar emot betydligt färre svenska flygpassagerare nu än före pandemin.
Inom Europa är den tydligaste skillnaden att Berlin tappat en stor del av sina svenska flygresenärer. Flygtrafiken till från svenska flygplatser till Berlin föll redan efter flygbolaget Air Berlins konkurs 2017, men den stora skillnaden syns i återhämtningen efter pandemin. Där ligger Berlintrafiken långt ifrån övriga europeiska storstäder, och i fjol reste bara hälften så många passagerare till någon av Berlinflygplatserna som för 10 år sedan, och drygt 200 000 färre än 2019.
Under samma period som Berlinflyget tappat 200 000 passagerare har SJ startat, och Snälltåget utökat sina nattågsförbindelser till Hamburg och Berlin. För tågtrafik finns ingen detaljerad passagerarstatistik att tillgå i Sverige, men Snälltåget uppger i ett mejl att de fraktade omkring 100 000 passagerare på Hamburg/Berlin-sträckan under 2023. Det betyder att det finns åtminstone ett teoretiskt utrymme för en nattågseffekt på flyget här.
Även om flygresandet just nu tycks ha planat ut, bedömer Transportstyrelsen i sin senaste prognos från september 2023 att det kommer att ta fart igen, och fortsätta växa under 2020-talet. De baserar sin bedömning på att flygandet historiskt har vuxit mer eller mindre i takt med BNP-utvecklingen.