Var tionde butik har försvunnit från Västerbotten sedan 2017

Västerbottens län Handel
Klädbutikerna har blivit färre.

Butikerna blir allt färre i landet, sedan 2017 har antalet minskat med 7 procent. I Västerbottens län har minskningen gått ännu fortare.

Visserligen avstannade minskningen under 2022, men den långsiktiga trenden är tydlig: det blir allt färre butiker i Sverige. Sedan 2017 har har antalet butiker i landet minskat från 34 070 till 31 630 – motsvarande 7 procent. Det visar siffror från Handelsrådets och HUI Researchs Butikdatabasen.

I Västerbottens län har utvecklingen gått ännu fortare. Här har var tionde butik försvunnit. Den 30 november 2022 fanns 758 butiker i länet, vilket är sex färre än året innan och 89 färre än 2017.

Antal invånare i slutet av varje kvartal sedan 2000 i Västerbotten
Ladda ner i fler format

Flest butiker har försvunnit bland dem som kategoriseras som sällanköp, till exempel klädaffärer och bokhandlar. 2017 fanns 628 sådana butiker i länet – 2022 var de 542. Dagligvaruhhandeln, där bland annat mataffärer ingår, har minskat från 219 till 216 butiker.

Utvecklingen per kategori i Västerbotten
ButikstypAntal butiker 2022Antal butiker 2017Förändring
Dagligvaruhandel216219−3
Sällanköpshandel542628−86
Källa: Handelsfakta. Gäller den 30 november respektive år.

De flesta butiker tillhör en kedja

Av sällanköpsbutikerna i länet tillhör 395 stycken, eller 73 procent, en butikskedja medan 147 butiker är fristående. Bland dagligvarubutikerna är 162, eller 75 procent, kedjeanslutna och 54 fristående. I riket som helhet är de flesta butiker kedjeanslutna. Där handlar det om 62 procent av sällanköpsbutikerna och 59 procent av dagligvarubutikerna. De senaste åren har andelen kedjeanslutna butiker i landet minskat något.

Samtidigt som antalet butiker minskat finns det ett segment som ökat sin andel: lågprisbutikerna. 2017 kategoriserade Handelsfakta 10 procent som lågprisaffärer. 2022 utgjorde de 12 procent av butikerna i länet. Även i riket som helhet ser lågprisbutiker ut att öka sin andel.

Färre butiker i elva kommuner i Västerbotten

I Västerbotten som helhet har antalet butiker minskat från 847 till 758 mellan 2017 och 2022. I två kommuner har antalet butiker ökat. I Bjurholms kommun fanns elva butiker 2022, jämfört med 9 butiker 2017. I Robertsfors kommun har antalet butiker gått från 20 till 15 under samma period.

Antal butiker per kommun i Västerbotten
KommunButiker 2022Förändring sedan 2021Förändring sedan 2017Butiker per 10 000 invånare
Bjurholm11+1+246
Dorotea15−3−262
Lycksele37−1−230
Malå8−1−226
Nordmaling18±0−325
Norsjö11±0−128
Robertsfors15±0−522
Skellefteå202−4−427
Sorsele11±0±045
Storuman27±0−147
Umeå336+1−6825
Vilhelmina25±0−339
Vindeln15±0+227
Vännäs15+1−217
Åsele12±0±043
Källa: Handelsfakta. Gäller den 30 november respektive år.
Butiktätast i Västerbotten – med 62 butiker per 10 000 invånare – är Dorotea kommun. I andra änden av listan finns Vännäs kommun, med 17 butiker per 10 000 invånare.
Antal butiker i Västerbottens län
ÅrDetaljhandel totaltDagligvaruhandelSällanköpshandelAndel kedjeanslutna butiker
202275821654273 %
202176421654873 %
202078421956573 %
201980622158572 %
201883922661372 %
201784721962871 %
Källa: Handelsfakta

Drygt 6 400 arbetar i butiker i Västerbotten

2021, som är den senaste uppgiften om antalet anställda, arbetade 6 426 personer i butik i Västerbotten. Det är 304 färre än 2017. Omsättningen har ökat – från 18,1 miljarder kronor till 21 miljarder.

Enligt HUI ser antalet butiker ut att fortsätta att sjunka i Sverige. På kort sikt har konjunkturen slagit hårt – både mot fysiska butiker och e-handel – och på lång sikt räknar institutet med att e-handeln påverkar antalet butiker. Samtidigt konstaterar man att digitaliseringen slår olika mot olika sorters butiker. Kläd- och skohandeln har till exempel tappat mer till e-handel och avvecklat fler butiker hittills, medan antalet lågprisbutiker har ökat de senaste åren.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.