Andelen mammor som drabbas av svåra bristningar i samband med förlossningen har minskat det senaste decenniet, men skillnaderna mellan olika regioner är stora. I Skåne har andelen förlossningar som leder till svåra bristningar minskat. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen som släpptes i dag.
I fjol drabbades drygt 280 födande mammor vid regionens förlossningsavdelningar av svåra bristningar, så kallade perinealbristningar av tredje och fjärde graden. Det motsvarar 2,4 procent av förlossningarna (kejsarsnitt ej inräknade), vilket kan jämföras med 2,6 procent i landet som helhet. Bristningar graderas i en fyragradig skala, där ett är lindrigast och fyra är allvarligast.
Ladda ner i fler format
Under det senaste decenniet har antalet svåra bristningar sakta minskat i landet, från som mest över fyra procent 2014, till 2,6 procent 2022. Därmed ligger Sverige numera på en mittenplats bland de nordiska länderna.
– Skadorna låg på rätt höga nivåer i Sverige för 15, 20 år sedan. Sedan dess har det varit stort fokus både nationellt och regionalt på den här frågan, säger Anna Sandström, förlossningsläkare och föredragande läkare på Socialstyrelsen.
– Det har bland annat handlat om att identifiera riskfaktorer, och om att man jobbar med förebyggande åtgärder som långsamt framfödande, och perinealskydd – att skydda mellangården. På vissa ställen har man börjat ha två barnmorskor på plats under själva framfödandet – det finns nu viss evidens för att det hjälper att ha extra stöttning under denna sista del av förlossningen, säger Anna Sandström.
Även i Region Skåne har alltså andelen som drabbas av allvarliga bristningar minskat, från i genomsnitt 3,7 procent under femårsperioden 2008–2012, till 2,6 procent de senaste fem åren (2018–2022).
| Sjukhus | Andel 2018–2022 |
|---|---|
| Centralsjukhuset Kristianstad | 2,0 % |
| Helsingborgs lasarett | 2,4 % |
| Skånes universitetssjukhus | 2,6 % |
| Skånes universitetssjukhus | 2,8 % |
| Ystads lasarett | 3,3 % |
Risken för allvarliga bristningar är störst för förstföderskor, och allra störst bland äldre förstföderskor. Det gör att skillnader mellan olika sjukhus delvis kan förklaras av olika befolkningsunderlag. I Skåne var medelåldern bland de födande i fjol 31,1 år, nära genomsnittet för hela riket (31,2 år). Vilka regionala skillnader som beror på demografi, och vilka som beror på skillnader i vården är svårt att säga, menar Anna Sandström.
– Det finns flera saker som kan spela in: Förstföderska, ålder, tidigare svår bristning, tidigare kejsarsnitt, könsstympad kvinna och bristande kommunikation under framfödandet är riskfaktorer. Hur stor andel sugklockor och kejsarsnitt man har påverkar siffrorna, men också hur bra man är på att diagnosticera, säger hon.
Andelen som drabbas av allvarliga bristningar varierade i fjol från 1,4 procent i Gotland, till 3,3 procent i Kronoberg, och även om det varierar från år till år vilka regioner som ligger i toppen och botten, så har gapet mellan topp- och bottenregionerna inte minskat nämnvärt.
| Län | Andel 2018–2022 | Andel 2008–2012 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Östergötland | 3,3 % | 2,8 % | +0,5 % |
| Södermanland | 3,2 % | 3,9 % | −0,7 % |
| Kronoberg | 3,0 % | 3,8 % | −0,8 % |
| Stockholm | 2,9 % | 4,4 % | −1,5 % |
| Västmanland | 2,8 % | 3,3 % | −0,5 % |
| Västerbotten | 2,8 % | 3,5 % | −0,7 % |
| Jämtland | 2,8 % | 3,2 % | −0,4 % |
| Örebro | 2,7 % | 2,7 % | ±0,0 % |
| Västernorrland | 2,7 % | 3,1 % | −0,4 % |
| Blekinge | 2,7 % | 3,3 % | −0,6 % |
| Skåne | 2,6 % | 3,7 % | −1,1 % |
| Uppsala | 2,5 % | 3,3 % | −0,8 % |
| Värmland | 2,5 % | 2,8 % | −0,4 % |
| Kalmar | 2,5 % | 3,9 % | −1,4 % |
| Norrbotten | 2,4 % | 2,3 % | +0,1 % |
| Västra Götaland | 2,1 % | 3,0 % | −0,9 % |
| Halland | 2,1 % | 2,7 % | −0,6 % |
| Dalarna | 2,0 % | 3,2 % | −1,3 % |
| Jönköping | 1,9 % | 2,4 % | −0,5 % |
| Gotland | 1,8 % | 3,2 % | −1,4 % |
| Gävleborg | 1,4 % | 3,1 % | −1,6 % |
På Socialstyrelsen pågår just nu arbetet med att ta fram nya nationella riktlinjer för förlossningsvården. Riktlinjerna är till för beslutsfattare inom sjukvården, och är resultatet av ett regeringsuppdrag att bland annat komma till rätta med variationer i vårdkvalitet. De nya riktlinjerna ska publiceras före julhelgerna i år.