Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, högsta konsumtionen sedan 2016 och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna ökade i Degerfors i november
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i november i elområde 3 som Degerfors tillhör. Månadspriset var 82 öre per kilowattimme, vilket är 49 öre dyrare än i oktober. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i november 2022 – kostade en kilowattimme 131 öre. 
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i november i Degerfors inträffade mellan klockan 16 och 17 den 30 november, då kostade en kilowattimme 295 öre. Som lägst var priset i området 0 öre.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Högre elförbrukning än i november i fjol
Under november förbrukades det ungefär 12 800 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fyra procent mer än snittet för månaden och den högsta novembersiffran sedan 2016. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI har november 2023 varit kallare än normalt och i Norrland, stora delar av Svealand och nordligaste Götaland har medeltemperaturen inte varit så låg sedan 2010. I fjol var november ovanligt varm under första halvan av månaden, innan mer normal kyla kom.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 28 november konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 16 och 17.
3. Produktionen: Ungefär två femtedelar från vattenkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under november. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 19 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med september 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Forsmark 3 stängde ner natten till den 25 november på grund av fel i transformatorskyddet. Produktionen var åter igång ett par dagar senare. Ringhals 4 stoppades den 29 november på grund av en avvikelse i en ånggenerator. Återstart är planerad i helgen.
Vindkraften stod alltså för cirka 19 procent av elproduktionen i november. Det motsvarar ungefär 2 900 gigawattimmar, vilket är mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+5 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.
4. Export och import: Mer export än import under alla timmar
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I november exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under november exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.
