Dyrare el än förra månaden – men en tredjedel av priset för ett år sedan, högre konsumtion än i fjol och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna ökade på Gotland i oktober
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i oktober i elområde 3 som Gotland tillhör. Månadspriset var 32 öre per kilowattimme, vilket är 8 öre dyrare än i september. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i oktober 2022 – kostade en kilowattimme 81 öre. 
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i oktober på Gotland inträffade mellan klockan 19 och 20 den 9 oktober, då kostade en kilowattimme 258 öre. Som lägst var priset i området −12 öre. Under oktober var timpriset negativt under 145 timmar. Negativa priser har noterats under tio av de senaste tolv månaderna
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Högre elförbrukning än i oktober i fjol
Under oktober förbrukades det ungefär 11 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär som lika mycket som snittet för månaden under de senaste nio åren. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI har oktober 2023 varit kallare än normalt i mellersta och norra delarna av landet, i delar av Norrland har det varit den kallaste på 30 år. I fjol var oktober däremot varmare än normalt.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 26 oktober konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 17 och 18 den 31 oktober.
3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under oktober. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 25 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med augusti 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,8 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 25 procent av elproduktionen i oktober. Det motsvarar ungefär 3 400 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.
4. Export och import: Mer export än import under alla timmar
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I oktober exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under oktober exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
