Så har våldsbrottsligheten utvecklats i Dalarna sedan 1996

Har våldsbrotten¹ ökat i Dalarnas län? Vi har analyserat Brås färska årsstatistik över antal anmälda brott med särskilt fokus på våldsbrottslighet.

Antalet anmälda våldsbrott minskade i fjol

Under 2018 anmäldes 2 198 våldsbrott i Dalarnas län, jämfört med 2 285 året innan. En minskning alltså. Men hur ser det ut över längre tid?

Det beror på vad man jämför med. Ser man till antalet anmälda brott per invånare ökar anmälningarna på 15 års sikt, medan antalet jämfört med för 1 och 5 år sedan har minskat. År 2003 anmäldes 637 våldsbrott per 100 000 invånare, år 2013 anmäldes 806, år 2017 anmäldes 798 och i fjol 768.

Totalt 2 198 anmälda våldsbrott i fjol är fler än genomsnittet sedan 1996.

Även i riket är trenden blandad. På ett års sikt minskar anmälningarna, på fem års sikt står stilla de, och femton år har de ökat.

Utvecklingen av anmälda brott behöver inte följa antalet brott som faktiskt inträffat. Till exempel kan människor vara olika benägna att polisanmäla brott på olika platser och vid olika tidpunkter. Ökningen av våldsbrottsanmälningar i riket de senaste 20 åren kan därför tolkas på flera sätt.

Enligt Felipe Estrada Dörner, som är professor och kriminolog vid Stockholms universitet, kan man se en minskad tolerans för våldsbrott. Skolor och arbetsplatser anmäler allt oftare brott.

Däremot syns den uppåtgående trenden inte på motsvarande sätt i offerundersökningar och sjukvårdsdata. I Nationella trygghetsundersökningen (NTU), en annan av Brås årliga undersökningar, går det inte att se någon ökad utsatthet för misshandel.

Flest anmälningar i Södermanlands län

Dalarna hade år 2018 fjortonde flest anmälda våldsbrott per invånare av de 21 länen i Sverige.

Listan toppas av Södermanlands län.

Bland kommunerna i Dalarnas län anmäldes flest brott per invånare i Malung-Sälens kommun (1 157 per 100 000 invånare), och minst i Gagnefs kommun (273).

Allt fler dödas i våldsbrott

Brå för sedan 2002 statistik över antalet fall av konstaterat dödligt våld, för var och en av landets polisregioner³. Det ger en kompletterande bild av hur den allra grövsta våldsbrottsligheten förändras.

– När vi ska uttala om oss om hur mycket våld vi har i samhället så är dödligt våld ett bra mått. Sedan kan de siffrorna variera mycket från år till år i länder som Sverige med lite dödligt våld, säger Felipe Estrada Dörner.

– Generellt kan man säga att vi hade fler offer för dödligt våld i Sverige för 25 år sedan. Bilden som ofta sprids om att brottsligheten i Sverige skulle vara utom all kontroll stämmer inte med den bild som forskning ger.

Dalarnas län hör till Region Bergslagen, och där var antalet fall av dödligt våld år 2017 uppgick till nio, jämfört med åtta året innan. Det är 1 fall per 100 000 invånare, att jämföra med 1,1 i hela riket.

I Region Bergslagen ingår även Örebro län och Värmlands län. Motsvarande siffror för år 2018 släpps i mars.

Misshandelsfall är den vanligaste typen av våldsbrott

Brottstypen ”våldsbrott” är samlingskategori som kan delas upp i en rad olika undergrupper. Så här många brott anmäldes i Dalarnas län i respektive underkategori.

Fotnoter och kommentarer

¹ Till våldsbrott räknas här de brott som faller under kapitel 3 i brottsbalken. Framför allt handlar det om misshandel. Tidigare år har Brå själva presenterat en bredare definition av våldsbrott, som even innehållet till exempel rån och våldtäkter, men dessa ingår inte här.

² Antalet anmälningar per invånare är inte helt jämförbart mellan kommun och rike, eftersom även brott som inte kunnat kopplas till en specifik kommun finns med riksstatistiken. Däremot kan den allmänna trenden jämföras. Alla länssiffror i rapporten bygger på en summering av antal brott per kommun. De saknar med andra ord också brott där det aldrig bokförts någon kommun.

³ De nuvarande polisregionerna infördes 2015. Äldre siffror är en sammanräknig av länssiffror.