Yara AB Köpingsfabriken tillhör vinnarna i Västmanland när priserna på koldioxidutsläpp skjuter i höjden. Anläggningen använde bara en bråkdel av sina fria utsläppsrätter 2022 – ett överskott värt omkring 4,2 miljoner euro.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2022, i snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 79 euro – att jämföra med knappt sex euro för fem år sedan – och hittills i år har priset ökat ytterligare. Det innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2017 hade anläggningar i Västmanland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 490 000 euro – 2022 var motsvarande siffra 5,5 miljoner euro.
Knappt hälften av EU:s utsläppsrätter delas ut gratis till de anläggningar som omfattas av utsläppshandeln. Sedan 2021 täcker inte gratistilldelningen de samlade svenska utsläppen – men skillnaderna mellan olika branscher och olika anläggningar är stora.
I Västmanland tillhör Yara AB Köpingsfabriken vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 59 000 ton växthusgaser 2022, men släppte bara ut knappt 6 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Yara AB Köpingsfabriken till den anläggning i länet som fått flest outnyttjade utsläppsrätter över under året – drygt 53 000 ton. Med ett snittpris på 79 euro motsvarar det ett värde på omkring 4,2 miljoner euro.
| Anläggning | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|
| Yara AB Köpingsfabriken | Kemiindustri | 5 511 | 58 897 | 53 386 | 4,2 miljoner |
| FVC1 Craboverket | El och fjärrvärme | 0 | 5 650 | 5 650 | 450 000 |
| Panncentralen vid Skinnskattebergs sågverk | El och fjärrvärme | 119 | 4 402 | 4 283 | 340 000 |
| Arboga värmeverk | El och fjärrvärme | 264 | 3 553 | 3 289 | 260 000 |
| HVC Flaket | El och fjärrvärme | 0 | 2 114 | 2 114 | 170 000 |
"Substansiella summor"
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter.
– I och med att priserna har ökat börjar det bli ganska stora pengar. Tidigare var det lite mer teoretiskt när en utsläppsrätt kostade fem euro, men nu – när de kostar närmare 100 euro – är det substantiella inkomster skulle jag vilja påstå, säger Johan Bruce, ansvarig för el och energi på Skogsföretagen.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp.
– Man får fri tilldelning baserad på riktvärden för produkten, och tillverkar man den med lägre koldioxid får man överskottet. Vi har lägre utsläpp än många andra och det beror mycket på att vi har integrerade anläggningar, för både massa och papper. Då finns överskottsenergi från massatillverkningen som man kan använda, säger Johan Bruce.
El och fjärrvärme har störst underskott
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher. El- och fjärrvärmeanläggningarna i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,6 miljoner ton under 2022 – utöver de fritt tilldelade. Även i Västmanland är det en anläggning inom el och fjärrvärme som hade störst underskott på utsläppsrätter: Kraftvärmeverket. Där fattades drygt 86 000 ton, vilket motsvarar ungefär 6,8 miljoner euro om man utgår från snittpriset i fjol.
| Anläggning | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|
| Kraftvärmeverket | El och fjärrvärme | 157 898 | 71 399 | −86 499 | 6,8 miljoner |
| Nordkalk/Köping | Mineralindustri (exkl. metaller) | 189 875 | 108 307 | −81 568 | 6,5 miljoner |
| Norsaverkets avfallsförbränningsanläggning | El och fjärrvärme | 11 369 | 3 320 | −8 049 | 640 000 |
| HVG-stationen | El och fjärrvärme | 3 469 | 0 | −3 469 | 270 000 |
| Fagersta 3:3 + Semla | Järn- och stålindustri | 8 465 | 5 494 | −2 971 | 240 000 |
Höga priser snabbar inte på utsläppsminskningen
Utsläppssystemet har funnits sedan 2005, och sedan 2013 – när det fick sin nuvarande utformning – har utsläppen minskat med 12 procent. Men det är först de senaste åren som priset på utsläppsrätter dragit iväg.
– Det finns flera saker som påverkar. Priserna började gå upp kraftigt 2021 och framåt. Den ena förklaringen är att man beslutade om en snabbare sänkningstakt av utsläppstaket. Då förväntar sig företagen att det kan bli dyrare framöver och samlar på sig utsläppsrätter. En annan förklaring är att ungefär samtidigt infördes något som kallas ”The Swedish proposal” – om det finns många oanvända utsläppsrätter sparade i systemet kan man tillfälligt sänka taket ett år. Även det gjorde att företag kunde förvänta sig att priset blir högre, säger Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Att priserna ökar betyder inte att utsläppsminskningen går snabbare. Snarare, menar Daniel Spiro, är det en indikation på hur svårt det är för ekonomin att lägga sig under utsläppstaket.
– Det finns inte något självändamål i att nå ett speciellt pris. Det är taket som avgör hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut. För de enskilda företagen har priset förstås betydelse, men inte för de totala utsläppen, säger Daniel Spiro.