Smurfit Kappa Kraftliner Piteå tillhör vinnarna i landet när priserna på koldioxidutsläpp skjuter i höjden. Anläggningen använde bara en bråkdel av sina fria utsläppsrätter 2022 – ett överskott värt omkring 15 miljoner euro.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2022, i snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 79 euro – att jämföra med knappt sex euro för fem år sedan – och hittills i år har priset ökat ytterligare. Det innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2017 hade anläggningar i Norrbotten utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 2,7 miljoner euro – 2022 var motsvarande siffra 44,2 miljoner euro.
Knappt hälften av EU:s utsläppsrätter delas ut gratis till de anläggningar som omfattas av utsläppshandeln. Sedan 2021 täcker inte gratistilldelningen de samlade svenska utsläppen – men skillnaderna mellan olika branscher och olika anläggningar är stora.
I Norrbotten tillhör Smurfit Kappa Kraftliner Piteå vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 199 000 ton växthusgaser 2022, men släppte bara ut drygt 10 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till den anläggning som har fått näst flest outnyttjade utsläppsrätter i hela landet – drygt 189 000 ton. Med ett snittpris på 79 euro motsvarar det ett värde på omkring 15 miljoner euro.
| Anläggning | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|
| Smurfit Kappa Kraftliner Piteå | Pappers- och massaindustri | 10 252 | 199 439 | 189 187 | 15 miljoner |
| LKAB Malmberget | Övrig industri | 83 317 | 207 928 | 124 611 | 9,9 miljoner |
| SCA Munksund AB | Pappers- och massaindustri | 11 031 | 108 269 | 97 238 | 7,7 miljoner |
| LKAB Kiruna | Övrig industri | 389 709 | 461 855 | 72 146 | 5,7 miljoner |
| Karlsborgs bruk | Pappers- och massaindustri | 11 433 | 73 802 | 62 369 | 4,9 miljoner |
| Kalix värmeverk | El och fjärrvärme | 470 | 4 693 | 4 223 | 330 000 |
| Älvsbyns hetvattencentral | El och fjärrvärme | 146 | 3 278 | 3 132 | 250 000 |
| Hetvattencentralen Gällivare | El och fjärrvärme | 5 021 | 7 708 | 2 687 | 210 000 |
| Jokkmokks Värmeverk AB | El och fjärrvärme | 91 | 2 064 | 1 973 | 160 000 |
| HVC4 Bergnäset | El och fjärrvärme | 219 | 1 390 | 1 171 | 90 000 |
"Substansiella summor"
Även i Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. I Norrbotten släppte även SCA Munksund AB och Karlsborgs bruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2022 medgav.
– I och med att priserna har ökat börjar det bli ganska stora pengar. Tidigare var det lite mer teoretiskt när en utsläppsrätt kostade fem euro, men nu – när de kostar närmare 100 euro – är det substantiella summor skulle jag vilja påstå, säger Johan Bruce, ansvarig för el och energi på Skogsföretagen.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom, säger Johan Bruce, har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Antalet utsläppsrätter – både den fria tilldelningen och de som auktioneras ut till högstbjudande – minskar successivt framöver. Från 2026 sätts dessutom ett tak för bioenergi – anläggningar där 95 procent eller mer av utsläppen kommer från bioenergi kommer att undantas från utsläppshandeln, och därmed inte få några fria utsläppsrätter.
– Man kan ju tänka att vi ju inte har några utsläpp – varför ska vi ha fria utsläppsrätter? Utmaningen för oss är att våra konkurrenter får det, när de använder naturgas. Hade ingen fått fri tilldelning hade vi kunnat leva med det, men nu tycker vi att det snedvrider konkurrensen.
Hur många anläggningar når upp till 95 procent bioenergi?
– Det kan jag inte säga på rak arm, men några anläggningar ligger på gränsen. Det här kommer att baseras på historiska emissioner 2019–2023, och klarar man gränsen så har man fri tilldelning under perioden 2026–2030. Men oavsett kommer den fria tilldelningen av utsläppsrätter att minska under perioden. Sen vet vi inte riktigt vad som händer efter 2030. Det finns en ambition att alla verksamheter som ingår i utsläppsrättshandeln ska in i den nya gränsjusteringsmekanismen som ersätter den fria tilldelningen, men våra produkter ingår inte till att börja med, säger Johan Bruce.
Järn- och stålindustrin har störst underskott
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher. El- och fjärrvärmeanläggningarna i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,6 miljoner ton under 2022 – utöver de fritt tilldelade. I Norrbotten är det dock järn- och stålindustrin som har störst underskott på utsläppsrätter, där SSAB EMEA Luleå tilldelades knappt 2 792 000 ton. Totalt släppte anläggningen ut drygt 3 135 000 ton, vilket innebär att det fattades utsläppsrätter för ungefär 27,2 miljoner euro. Det är det största underskottet i landet.
“När dagens fria utsläppsrätter successivt avvecklas kommer det att bli dyrare att släppa ut koldioxid, vilket också är tanken. Det tycker vi är bra eftersom det både ger tydliga spelregler och skapar ett omställningstryck. Företag som ställer om till fossilfritt kommer att kunna undvika kostnadsökningar som blir följden av att de fria utsläppsrätterna avskaffas. Det gäller också SSAB, som har fattat ett inriktningsbeslut om att investera totalt 50 miljarder kronor i vår nordiska verksamhet för att ta bort koldioxidutsläppen till omkring 2030”, skriver SSAB i en skriftlig kommentar.
| Anläggning | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Luleå | Järn- och stålindustri | 3 135 139 | 2 791 623 | −343 516 | 27,2 miljoner |
| Värmeverket | El och fjärrvärme | 63 243 | 14 382 | −48 861 | 3,9 miljoner |
| HVC2 Aronstorp | El och fjärrvärme | 27 508 | 1 698 | −25 810 | 2 miljoner |
| Luleå kalkverk | Mineralindustri (exkl. metaller) | 67 890 | 43 895 | −23 995 | 1,9 miljoner |
| LKAB Svappavaara | Övrig industri | 123 833 | 103 415 | −20 418 | 1,6 miljoner |
| Kiruna Kraftvärmeverk | El och fjärrvärme | 25 085 | 7 938 | −17 147 | 1,4 miljoner |
| Panncentral biolja | El och fjärrvärme | 1 876 | 0 | −1 876 | 150 000 |
| HVC Backenverket | El och fjärrvärme | 1 332 | 241 | −1 091 | 90 000 |
Höga priser snabbar inte på utsläppsminskningen
Utsläppssystemet har funnits sedan 2005, och sedan 2013 – när det fick sin nuvarande utformning – har utsläppen minskat med 12 procent. Men det är först de senaste åren som priset på utsläppsrätter dragit iväg.
– Det finns flera saker som påverkar. Priserna började gå upp kraftigt 2021 och framåt. Den ena förklaringen är att man beslutade om en snabbare sänkningstakt av utsläppstaket. Då förväntar sig företagen att det kan bli dyrare framöver och samlar på sig utsläppsrätter. En annan förklaring är att ungefär samtidigt infördes något som kallas ”The Swedish proposal” – om det finns många oanvända utsläppsrätter sparade i systemet kan man tillfälligt sänka taket ett år. Även det gjorde att företag kunde förvänta sig att priset blir högre, säger Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Att priserna ökar betyder inte att utsläppsminskningen går snabbare. Snarare, menar Daniel Spiro, är det en indikation på hur svårt det är för ekonomin att lägga sig under utsläppstaket.
– Det finns inte något självändamål i att nå ett speciellt pris. Det är taket som avgör hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut. För de enskilda företagen har priset förstås betydelse, men inte för de totala utsläppen, säger Daniel Spiro.