Det senaste decenniet har bjudit på många snöfattiga vintrar, men det har inte hindrat skidåkare från Jämtlands län att åka Vasaloppet. Kan längdsporten vinna kampen mot klimatet?
Rättelse: Den här artiklen har uppdateras vid kl 15 den 2 mars med nya historiska siffror.
På söndag går startskottet för det 99:e Vasaloppet. Newsworthy har samlat in och analyserat resultatlistor sedan början av 1990-talet.
Trots att vintrarna har blivit allt varmare och snöfattigare har antalet löpare från i Jämtlands län inte minskat sedan 1990-talet. Det var ungefär lika många anmälda under 2010-talet som under 1990-talet, men då deltagandet samtidigt ökat har Jämtlandsåkarnas andel minskat.
Bland de län som ökar återfinns Östergötland, Västra Götaland och Stockholm.
Effektivare produktion av snö ger fler skiddagar
Med klimatförändringen blir det allt färre naturliga snödagar varje vinter, men längdsporten lyckas än så länge stå emot – och till och med vinna – kampen mot plusgraderna. Med förbättrad teknik för att producera snö har antalet skiddagar i söder ökat de senaste åren.
– På 00-talet brukade man säga att det krävdes fyra kilowattimmar el för att producera en kubikmeter snö. I dag producerar man samma mängd med en kilowattimme, säger Jonas Braam, som är anläggningskonsulent på Svenska skidförbundet.
– Samtidigt har automatiseringsgraden ökat. Utifrån lufttemperatur och -fuktighet kan maskinerna hela tiden optimera hur mycket vatten de tar in för att producera snö med optimal kvalitet.
I hans egen hemklubb Kimstad GoIF utanför Norrköping räknar han med att det inte behövs mer än 15 till 20 kalla dagar för att kunna lägga snö som håller över för över fyra månaders skidåkning. Jonas Braam liknar utvecklingen vid konstgräsets betydelse för fotbollssporten.
– Klimatförändringen har drivit på teknikutvecklingen, vilket gjort det möjligt att åka skidor långt nere i södra Sverige. Det har funnits vintrar då man, paradoxalt nog, haft de första skidspåren klara i Tranemo tidigare på flera anläggningar i Norrland, där man fortfarande förlitar sig på natursnö eller omodern utrustning med låg kapacitet.
I just Tranemo, som varit en föregångare i att upprätthålla längdspår på sydliga breddgrader, har man sedan vintern 2014–2015 haft 110 till 150 aktiva skiddagar varje säsong, trots att det vissa år knappt funnits någon natursnö alls.
Nils-Arvid Olofsson, som är ordförande för Skånes skidförbund och som har åkt Vasaloppet varje år sedan 1986, lyfter fram en annan teknikutveckling:
– Tack vare sajter som skidspår.se går det alltid att ha koll på var det finns spår på ett helt annat sätt än på 90-talet. Snön kan komma väldigt lokalt.
Jämtlandsåkare i topp – trots allt
Även om andelen åkare från de nordliga och Vasaloppsnära länen minskar över tid, så är de fortfarande klart överrepresenterade.
Jämtland och Dalarna är – kanske inte så överraskande – de län som har flest deltagare per capita på startlinjen på söndag.
Toppklubbarna kommun för kommun
I söndagens lopp kommer drygt 360 åkare från Jämtland. Östersunds SK har flest löpare på startlinjen.
I en unik kartläggning samlar Newsworthy historiska resultat för samtliga klubbar i Jämtlands län med minst fem anmälda deltagare i söndagens lopp. I kommunartiklarna, som vi länkar in i tabellen nedan, hittar du topptider, antal deltagare per år och mycket mer.