Stora skillnader i betygsättning i gymnasiet – så generösa är Ludvikaskolorna

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Ludvika kommun.

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen.

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis.

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Relativt restriktiva betyg i sju kurser

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fyra gymnasieenheter i Ludvika från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I ett av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I tio var betygsättningen restriktivare.

VBU Högbergsskolan 2 satte relativt restriktiva betyg jämfört med skolor med liknande provresultat i alla sju jämförbara kurser. I till exempel matematik 3c fick 12 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 30 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 23 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och VBU Högbergsskolan 2 tillhör de skolor i jämförelsen som var mer restriktiva.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Ludvika hade elever i kommunala skolor högre betyg på kursen än på provet i engelska 6, medan avikelsen var ungefär lika stor i svenska 3. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten.

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.