Stora skillnader i betygsättning i gymnasiet – vissa Sollentunaskolor generösare än andra

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. I Sollentuna kommun finns både skolor som är generösare och restriktivare med betygen.

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen.

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis.

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Generösa betyg i tolv kurser i Sollentuna

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 30 kurser vid åtta gymnasieenheter i Sollentuna från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I tolv av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I 15 var betygsättningen restriktivare.

På Rudbeck Ekonomiprogrammet var betygen generösare än i jämförda skolor i tre av fyra kurser. I till exempel svenska 3 fick 51 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 283 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 29 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och Rudbeck Ekonomiprogrammet tillhör de skolor i jämförelsen som var allra mest generösa. På Yrkesgymnasiet Sollentuna var man däremot restriktivare än jämförda skolor i två av två kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Sollentuna hade elever i friskolor högre betyg på kursen än på provet i engelska 6, matematik 3c, svenska 1 och svenska 3, medan avikelsen var ungefär lika stor i engelska 5 och matematik 2b. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten.

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.