Utsläppen av växthusgaser minskade i Vadstena 2020, visar SMHI:s senaste statistik. Störst andel kommer från jordbruket.
Utsläppen av växthusgaser ökade – till skillnad från i riket i stort – i Vadstena kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 36 014 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en ökning med 9 procent jämfört med året innan. Störst ökning, plus 4 155 ton, stod jordbrukssektorn för.
LÄS MER: Vadstena kan klara sin koldixidbudget
Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin – något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin (främst genom en produktionsminskning i järn- och stålindustrin samt raffinaderiindustrin) och när det gäller transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.
Sedan 1990 har utsläppen av växhusgaser minskat med 40 procent i Vadstena kommun. Störst minskning står uppvärming av bostäder och lokaler för – 14 674 ton 1990 jämfört med 886 ton 2020. Sektorn har minskat stort i hela landet i takt med att oljepannor bytts ut mot andra uppvärmningsformer.
Jordbruket är största utsläpparen i Vadstena
Räknar man alla växthusgaser som släpptes ut i Vadstena 2020 står jordbrukssektorn för 22 138 ton, vilket motsvarar 61 procent av de territoriella utsläppen i kommunen. Det är också en sektor där utsläppen legat relativt still i Sverige de senaste tio åren, medan de ökat något i Vadstena.
– Vi har också haft en viss produktionsökning inom jordbruket och vi har en relativt effektiv produktion – men jordbruket är en utmanande sektor, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.
– Samtidigt som vi vill får ner utsläppen vill vi ha en ökad svensk livsmedelsproduktion.
Totalt sett består utsläppen från jordbruket av främst lustgas från jordbruksmark och metan från djurs fodersmältning. I de framtidsscenarier som Naturvårdsverket tagit fram finns inte några stora minskningar av utsläppen från sektorn.
– Det finns en del åtgärder, till exempel när det gäller gödselhantering, som kan minska utsläppen, men vi vet inte hur stor effekt åtgärderna har. Det behövs mer forskning och utveckling inom jordbruket, och till skillnad mot industrin – där några få stora utsläppare står för de allra flesta utsläppen – är det här en bransch med mindre företag som inte har råd med stora egna risker.
Traktorer och arbetsredskap som används i jordbruket räknas in under arbetsmaskiner tillsammans med andra arbetsredskap. Sektorn stod för 3 971 ton eller 11 procent av utsläppen i Vadstena i 2020. Det är en minskning med 13 procent sedan 2010.
– I våra scenarier ökar inblandningen av biobränsle för arbetsmaskiner framöver, och det finns en del möjligheter till ökad elektrifiering även om det inte är lika lätt för alla typer av arbetsmaskiner. Här finns inte riktigt lika tydliga styrmedel som inom transportsektorn och som det ser ut nu är det en del utsläpp kvar, säger Sara Almqvist.
Transportmålet kan nås – och det går snabbare i Vadstena
Ungefär 20 procent av utsläppen i Vadstena, eller 7 288 ton, kom förra året från inrikes transporter (inklusive flyget). Det är en minskning med 53 procent sedan 2010. Totalt i riket står sektorn för ungefär en tredjedel av utsläppen.
I klimatlagen finns ett delmål där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Här räknas inte inrikesflyget – som omfattas av utsläppshandeln – in. Även när man räknar på det sättet har utsläppen i Vadstena minskat med 53 procent sedan 2010, vilket är mer än riket i stort.
Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömingar finns förutsättningar för att nå delmålet för transportsektorn. Åtminstone nästan. Om det klimatpaket som nu förhandlas i EU går igenom, tror man att Sverige kommer ännu närmare målet. Faktum är att transportsektorn är ett av de områden där verket ser störst utsläppsminskningar framöver. Reduktionsplikten och allt fler elbilar är huvudorsakerna.
– Vi gör de här scenarierna varje år och varje år har vi höjt nivån av elektrifiering, hittills har det hela tiden gått snabbare än prognoserna. Fortsätter man enligt planen med reduktionsplikten, inblandningen av biobränsle, är den i våra scenarier en ännu större del i minskningen, säger Sara Almqvist.
I de scenarier som presenterats i år finns inte sänkningen av bensinskatten och en frysning av den årliga uppräkningen av inblandningen av biobränslen medräknade.
– Våra antaganden bygger på ett lägre bensinpris än vi har haft nu och vi tror inte att skattesänkningen påverkar scenariot direkt. När det gäller reduktionsplikten bygger scenarierna på antaganden om att de genomförs som beslutat. Pausar man uppräkningen och sedan återgår till planerad takt så förskjuts minskningen något år, säger Sara Almqvist.
Få stora utsläppare inom industrin
Precis som inrikes transporter står industrin för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp. Men de utsläppen är betydligt mer ojämnt spridda över landet. 70 procent av utsläppen av växthusgaser från industri släpps ut i tio kommuner och i riket har utsläppen minskat med 28 procent sedan 2010. Industrin står för en väldigt liten del av utsläppen i Vadstena kommun, 2020 släpptes 317 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen.Utsläppen har minskat med 63 procent jämfört med 2010.Mest industriutsläpp i Östergötlands län skedde i Norrköpings kommun under 2020, som tillhör den tredjedel av kommuner i landet som har största industriutsläpp.
I hela landet har utsläppen från industrin minskat med omkring 30 procent sedan 1990. Delvis på grund av att biobränslen har ersatt oljeanvändning – främst inom massa- och pappersindustrin – men även på ny teknik i produktionen. I Naturvårdsverkets scenario räknar man med en större minskning än tidigare. Det är till stor del kopplat till några få, stora utsläppare.
– Det vi tagit med i scenarierna är inom järn- och stålindustrin – hybrit-processen där vätgas används för att producera stål utan koldioxidutsläpp – som vi ser bryter igenom runt 2030. Det är verkligen en stor del av utsläppen. Vi ser också vissa minskningar inom raffinaderierbranschen och kemiindustrin. Vi baserar det på vad industrin själva säger är på gång, även om vi bara har räknat med sådant som kommit såpass långt att de är inne i tillståndsprocessen, säger Sara Almqvist.
Klimatmålen nås inte med nuvarande styrmedel
Enligt Klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. I det målet får kompletterande åtgärder, som större upptag av koldioxid genom förändrad mmarkanvändning, användas och enligt klimatlagen ska utsläppen vara högst 85 procent av utsläppen 2045 – runt 10 miljoner ton.
Varje år följer Naturvårdsverket upp målet och gör ett referensscenario baserat på nuvarande politiska beslut och intentioner från företag. Enligt den senaste rapporten ser målet inte ut att nås.
– Så är det. Samtidigt har vi egentligen aldrig varit så positiva som vi är nu. Vi gör de här scenarierna varje år och årets scenario ligger närmare målet än tidigare, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.
Det innebär att scenariot ligger någonstans runt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter över målet för 2045, vilket förvisso är 12 miljoner ton närmare än tidigare bedömningar. Den största potentialen finns inom två sektorer: transporter och industri.