Trafiken står för de största utsläppen av växthusgaser i Uppsala kommun. Men 2020 stod energisektorn för den största minskningen.
Utsläppen av växthusgaser minskade – precis som i riket i stort – i Uppsala kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 593 464 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en minskning med 20 procent jämfört med året innan. Störst var minskningen inom energisektorn, minus 118 121 ton.
LÄS MER: Uppsala kommun ser ut att spräcka sin koldixidbudget
Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin – något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin (främst genom en produktionsminskning i järn- och stålindustrin samt raffinaderiindustrin) och när det gäller transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.
Sedan 1990 har utsläppen av växhusgaser minskat med 40 procent i Uppsala kommun. Störst minskning står uppvärming av bostäder och lokaler för – 108 974 ton 1990 jämfört med 6 007 ton 2020. Sektorn har minskat stort i hela landet i takt med att oljepannor bytts ut mot andra uppvärmningsformer.
Transportmålet kan nås – men det går långsammare i Uppsala kommun
Räknar man alla växthusgaser står inrikes transporter den största delen av utsläppen i Uppsala kommun. Det är inte ovanligt, i 188 av 290 kommuner är transporter den största utsläppskällan, i 104 kommuner står sektorn för över hälften av utsläppen och av Sveriges samlade, territoriella utsläpp står transporter för en tredjedel. 2020 stod sektorn för 38 procent av alla territoriella utsläpp i kommunen, eller 225 969 ton, vilket är en minskning med 22 procent sedan 2010.
I klimatlagen finns ett delmål där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Här räknas inte inrikesflyget – som omfattas av utsläppshandeln – in. Om man räknar på det sättet har utsläppen i Uppsala kommun minskat med 20 procent sedan 2010, vilket är långsammare än i riket i stort.
Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömingar finns förutsättningar för att nå delmålet för transportsektorn. Åtminstone nästan. Om det klimatpaket som nu förhandlas i EU går igenom, tror man att Sverige kommer ännu närmare målet. Faktum är att transportsektorn är ett av de områden där verket ser störst utsläppsminskningar framöver. Reduktionsplikten och allt fler elbilar är huvudorsakerna.
– Vi gör de här scenarierna varje år och varje år har vi höjt nivån av elektrifiering, hittills har det hela tiden gått snabbare än prognoserna. Fortsätter man enligt planen med reduktionsplikten, inblandningen av biobränsle, är den i våra scenarier en ännu större del i minskningen, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.
I de scenarier som presenterats i år finns inte sänkningen av bensinskatten och en frysning av den årliga uppräkningen av inblandningen av biobränslen medräknade.
– Våra antaganden bygger på ett lägre bensinpris än vi har haft nu och vi tror inte att skattesänkningen påverkar scenariot direkt. När det gäller reduktionsplikten bygger scenarierna på antaganden om att de genomförs som beslutat. Pausar man uppräkningen och sedan återgår till planerad takt så förskjuts minskningen något år, säger Sara Almqvist.
Utsläppen från el och fjärrvärme har mer än halverats
Jämfört med 2010 – som visserligen var en kall vinter – har utsläppen från el- och fjärrvärme mer än halverats i Uppsala kommun, och 2020 stod sektorn för 30 procent av utsläppen – 180 386 ton.
– Elproduktionen i Sverige är relativt koldioxidfri. Den stora frågan här är förbränningen av avfall – och plasten. Vi ser inte att utsläppen är på väg att försvinna även om en del anläggningar har börjat sortera ut plasten så att den inte går in i förbränningen. Plastflödena är väldigt komplexa och vi behöver få till en högre återvinning. Det händer en del på EU-nivå, men det behövs mer styrning, säger Sara Almqvist..
"Jordbruket en utmanande sektor"
Jordbruket står för 99 295 ton, eller 17 procent av de territoriella utsläppen i Uppsala kommun. Det är också en sektor där utsläppen legat relativt still i Sverige de senaste tio åren, medan de ökat något i Uppsala kommun.
– Vi har också haft en viss produktionsökning inom jordbruket och vi har en relativt effektiv produktion – men jordbruket är en utmanande sektor, säger Sara Almqvist .
– Samtidigt som vi vill får ner utsläppen vill vi ha en ökad svensk livsmedelsproduktion.
Totalt sett består utsläppen från jordbruket av främst lustgas från jordbruksmark och metan från djurs fodersmältning. I de framtidsscenarier som Naturvårdsverket tagit fram finns inte några stora minskningar av utsläppen från sektorn.
– Det finns en del åtgärder, till exempel när det gäller gödselhantering, som kan minska utsläppen, men vi vet inte hur stor effekt åtgärderna har. Det behövs mer forskning och utveckling inom jordbruket, och till skillnad mot industrin – där några få stora utsläppare står för de allra flesta utsläppen – är det här en bransch med mindre företag som inte har råd med stora egna risker.
Traktorer och arbetsredskap som används i jordbruket räknas in under arbetsmaskiner tillsammans med andra arbetsredskap. Sektorn stod för 40 706 ton eller 7 procent av utsläppen i Uppsala kommun i 2020. Det är en minskning med 8 procent sedan 2010.
– I våra scenarier ökar inblandningen av biobränsle för arbetsmaskiner framöver, och det finns en del möjligheter till ökad elektrifiering även om det inte är lika lätt för alla typer av arbetsmaskiner. Här finns inte riktigt lika tydliga styrmedel som inom transportsektorn och som det ser ut nu är det en del utsläpp kvar, säger Sara Almqvist.
Klimatmålen nås inte med nuvarande styrmedel
Enligt Klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. I det målet får kompletterande åtgärder, som större upptag av koldioxid genom förändrad mmarkanvändning, användas och enligt klimatlagen ska utsläppen vara högst 85 procent av utsläppen 2045 – runt 10 miljoner ton.
Varje år följer Naturvårdsverket upp målet och gör ett referensscenario baserat på nuvarande politiska beslut och intentioner från företag. Enligt den senaste rapporten ser målet inte ut att nås.
– Så är det. Samtidigt har vi egentligen aldrig varit så positiva som vi är nu. Vi gör de här scenarierna varje år och årets scenario ligger närmare målet än tidigare, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.
Det innebär att scenariot ligger någonstans runt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter över målet för 2045, vilket förvisso är 12 miljoner ton närmare än tidigare bedömningar. Den största potentialen finns inom två sektorer: transporter och industri.