Elen och fjärrvärmen dominerar utsläppen i Luleå – men här är sektorn som minskade mest

Luleå kommun | Klimat |
Skorsten mot blå himmel
Anne Nygård, Unsplash

Elen och fjärrvärmen står för de största utsläppen av växthusgaser i Luleå kommun. Men 2020 stod industrisektorn för den största minskningen.

Utsläppen av växthusgaser minskade – precis som i riket i stort – i Luleå kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 3 367 918 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en minskning med 3 procent jämfört med året innan. Störst var minskningen inom industrisektorn, minus 527 255 ton. Luleå var den kommun där mest växthusgaser släpptes ut under 2020.

LÄS MER: Luleå ser ut att spräcka sin koldixidbudget

Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin – något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin (främst genom en produktionsminskning i järn- och stålindustrin samt raffinaderiindustrin) och när det gäller transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.

Utsläpp per sektor sedan 1990

Sedan 1990 har utsläppen av växhusgaser ökat med 7 procent i Luleå kommun. Störst utsläppsökning har skett inom sektorn el och fjärrvärme medan uppvärming av bostäder och lokaler står för den största minskningen. Sektorn har minskat stort i hela landet i takt med att oljepannor bytts ut mot andra uppvärmningsformer.

El och fjärrvärme största utsläpparen

Utsläpp av växthusgaser från el och fjärrvärme stod för 56 procent (1 896 100 ton) av de totala territoriella utsläppen i Luleå kommun 2020. Därmed är kommunen en av sju där sektorn står för de största utsläppen av växthusgaser. Jämfört med 2010 – som visserligen var en kall vinter – har utsläppen inom sektorn minskat med åtta procent.

– Elproduktionen i Sverige är relativt koldioxidfri. Den stora frågan här är förbränningen av avfall – och plasten. Vi ser inte att utsläppen är på väg att försvinna även om en del anläggningar har börjat sortera ut plasten så att den inte går in i förbränningen. Plastflödena är väldigt komplexa och vi behöver få till en högre återvinning. Det händer en del på EU-nivå, men det behövs mer styrning, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Luleå bland kommunerna med högst industriutsläpp

Luleå var den kommun som hade tredje störst industriutsläpp i landet 2020: 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 38 procent av utsläppen i kommunen. Utsläppen från industrin är ojämnt spridda över landet och 70 procent av växhusgaserna från sektorn släpps ut i tio kommuner. Största delen av industriutsläppen kommer från SSAB Emea AB I Luleå.

Sedan 2010 har utsläppen från industrin i Luleå minskat med 18 procent. I landet som helhet har utsläppen från sektorn minskat med 28 procent.

I hela landet har utsläppen från industrin minskat med omkring 30 procent sedan 1990. Delvis på grund av att biobränslen har ersatt oljeanvändning – främst inom massa- och pappersindustrin – men även på ny teknik i produktionen. I Naturvårdsverkets scenario räknar man med en större minskning än tidigare. Det är till stor del kopplat till några få, stora utsläppare.

– Det vi tagit med i scenarierna är inom järn- och stålindustrin – hybrit-processen där vätgas används för att producera stål utan koldioxidutsläpp – som vi ser bryter igenom runt 2030. Det är verkligen en stor del av utsläppen. Vi ser också vissa minskningar inom raffinaderierbranschen och kemiindustrin. Vi baserar det på vad industrin själva säger är på gång, även om vi bara har räknat med sådant som kommit såpass långt att de är inne i tillståndsprocessen, säger Sara Almqvist.

Minskade utsläpp från arbetsmaskiner sedan 2010

Arbetsmaskiner – hit räknas såväl industri- och byggsektorns maskiner som jordbruksredskap och fiskebåtar, skotrar och fyrhjulingar – stod för 29 870 ton eller 1 procent av utsläppen i Luleå i 2020. Det är en minskning med 2 procent sedan 2010.

– I våra scenarier ökar inblandningen av biobränsle för arbetsmaskiner framöver, och det finns en del möjligheter till ökad elektrifiering även om det inte är lika lätt för alla typer av arbetsmaskiner. Här finns inte riktigt lika tydliga styrmedel som inom transportsektorn och som det ser ut nu är det en del utsläpp kvar, säger Sara Almqvist.

Klimatmålen nås inte med nuvarande styrmedel

Enligt Klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. I det målet får kompletterande åtgärder, som större upptag av koldioxid genom förändrad mmarkanvändning, användas och enligt klimatlagen ska utsläppen vara högst 85 procent av utsläppen 2045 – runt 10 miljoner ton.

Varje år följer Naturvårdsverket upp målet och gör ett referensscenario baserat på nuvarande politiska beslut och intentioner från företag. Enligt den senaste rapporten ser målet inte ut att nås.

– Så är det. Samtidigt har vi egentligen aldrig varit så positiva som vi är nu. Vi gör de här scenarierna varje år och årets scenario ligger närmare målet än tidigare, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Det innebär att scenariot ligger någonstans runt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter över målet för 2045, vilket förvisso är 12 miljoner ton närmare än tidigare bedömningar. Den största potentialen finns inom två sektorer: transporter och industri.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.