Färre Uppsalaelever behöriga till gymnasiet – här är betygen skola för skola

Av niondeklassarna i Uppsala kommun som gick ut i våras var det en lägre andel som uppnådde behörighet till gymnasiets yrkesprogram, jämfört med de som gick ut 2022. Det visar Skolverket statistik som presenterades i dag.

85 procent av eleverna som gick ut nian i Uppsala kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Uppsala län i våras fanns i Håbo kommun (89 procent). Lägst var andelen i Heby kommun (69 procent).

Andelen behöriga minskade både bland flickor och pojkar. Pojkarna klarade gymnasiebehörigheten i högre utsträckning i Uppsala kommun, 86 procent jämfört med 85 procent.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Uppsala kommun var 84 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 83 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 81 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

74 procent av niondeklassarna i Uppsala kommun nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 78 procent.

2 643 elever i 33 skolor

I Uppsala kommun finns 33 skolor där totalt 2 643 elever som gick ut nian i våras. 20 av dem drivs i kommunal regi (1 847 elever), medan 13 är friskolor (796 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är högre bland eleverna i friskolorna (93 jämfört med 82 procent).

Det här är ett mönster som återfinns i riket som helhet också. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.