Färre Jönköpingselever behöriga till gymnasiet – här är betygen skola för skola

Av niondeklassarna i Jönköpings kommun som gick ut i våras var det en lägre andel som uppnådde behörighet till gymnasiets yrkesprogram, jämfört med de som gick ut 2022. Det visar Skolverket statistik som presenterades i dag.

86 procent av eleverna som gick ut nian i Jönköpings kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Jönköpings län i våras fanns i Habo kommun (90 procent). Lägst var andelen i Mullsjö kommun (75 procent).

Andelen behöriga minskade både bland flickor och pojkar. Flickorna klarade gymnasiebehörigheten i högre utsträckning i Jönköpings kommun, 88 procent jämfört med 84 procent.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Jönköpings kommun var 85 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 84 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 82 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

78 procent av niondeklassarna i Jönköpings kommun nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Det är lika många som året innan.

1 700 elever i 16 skolor

I Jönköpings kommun finns 16 skolor där totalt 1 700 elever som gick ut nian i våras. Nio av dem drivs i kommunal regi (1 353 elever), medan sju är friskolor (347 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är högre bland eleverna i de kommunala skolorna (87 jämfört med 80 procent).

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.