Eskilstunaelever har näst högst gymnasiebehörighet i länet – här är betygen skola för skola

Av de niondeklassare som gick ut i Eskilstuna i våras var 85 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är den näst högsta siffran i länet, visar Skolverkets statistik som släpptes i dag.

85 procent av eleverna som gick ut nian i Eskilstuna i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lika stor andel som året innan. Det är den näst högsta andelen i länet, efter Trosa kommun.

Andelen behöriga ligger relativt stilla både bland flickor och pojkar. Flickorna klarade gymnasiebehörigheten i högre utsträckning i Eskilstuna, 87 procent jämfört med 83 procent.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Eskilstuna kommun var 82 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 80 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 78 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

67 procent av niondeklassarna i Eskilstuna nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 70 procent.

1 405 elever i tolv skolor

I Eskilstuna finns tolv skolor där totalt 1 405 elever som gick ut nian i våras. Nio av dem drivs i kommunal regi (1 087 elever), medan tre är friskolor (318 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är högre bland eleverna i friskolorna (96 jämfört med 82 procent).

Det här är ett mönster som återfinns i riket som helhet också. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.