Soffliggardistrikten halkar efter – så är läget i Åtvidabergs kommun

För första gången på två decennier minskar valdeltagandet i landet. Samtidigt ökar klyftorna. Så här är läget i Åtvidaberg.

Den slutliga rösträkningen är nu klar i Åtvidabergs kommun och resten av landet. Efter flera vals uppgång minskar valdeltagandet i nästan alla kommuner och valdeltagandet i riket landar på 84,2 procent – att jämföra med 87,2 procent 2018.

Newsworthy har analyserat den här nedgången och identifierat ett tydligt mönster. Det är framför allt i områden med redan lågt valdeltagande som röstningen minskar. Klyftorna ökar med andra ord.

I Åtvidabergs kommun som helhet ligger valdeltagandet på 87,7 procent, vilket är lägre än 2018 (−1,6 procentenheter).

Högst valdeltagande noteras i distriktet Åtvidaberg nord, där 88,9 procent av de röstberättigade har röstat i riksdagsvalet. Det är 3,5 procentenheter lägre än i det valdistrikt – Villahagen – som hade högst valdeltagande i förra valet.

Samtidigt är Åtvidaberg öst det distrikt där lägst andel röstade. Valdeltagandet på 78,8 procent är 3,8 procentenheter lägre än det distrikt som hade lägst valdeltagande 2018.

Skillnaden mellan distriktet med högst och lägst valdeltagande i Åtvidaberg har därmed – precis som i riket – ökat jämfört med riksdagsvalet 2018 (+0,3 procentenheter) och det skiljer nu 10,1 procentenheter.

Här är det värt att notera att alla valdistrikt i Åtvidabergs kommun ritats om sedan förra valet. Det gör att distrikten i sig inte är jämförbara ett till ett. Den här analysen tar inte hänsyn detta, utan jämför bara distrikten med högst, respektive lägst valdeltagande 2018 och 2022. Det bör också noteras att alla röster inte räknas i respektive valdistrikt. Sena förtidsröster och utlandsröster räknas i kommunens uppsamlingsdistrikt, och vilket geografisk distrikt dessa tillhör vet man inte. En minskning kan alltså se större ut än vad den i själva verket är. I riket totalt har ungefär 220 000 röster räknats i uppsamlingsdistrikt, vilket är drygt tre procent av alla räknade röster.

Klyftan växer i riket

Det är första gången sedan 2002 som valdeltagandet minskar i Sverige. Och även om minskningen sker över hela landet är den inte lika stor överallt. Enligt Valmyndigheten är ungefär 4 100 valdistrikt jämförbara med förra valet och i 3 200 av dem sjunker valdeltagandet. Och tittar man på de distrikt som 2018 återfanns bland den tiondel som hade lägst valdeltagande minskar valdeltagandet i snitt med 6 procentenheter – vilket är dubbelt så mycket som i övriga jämförbara distrikt.

Men redan innan årets nedgång ser de distrikt som har lägst valdeltagande ut att ha halkat efter. Tittar man på den tiondel av distrikten som har lägst valdeltagande i respektive val – ungefär 600 stycket – har valdeltagandet där legat stilla sedan 2010-2018, medan valdeltagandet totalt ökat under samma tid.

– Rent generellt kan man säga att där befolkningen från början är resurssvag är valdeltagandet lägre. Och sjunker då valdeltagandet sjunker det mer där, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Skillnader i valdeltagande mellan olika områden förklaras av socioekonomiska faktorer.

– Andelen utrikes födda är en viktigt faktor – men inte den enda faktorn. När röstningsnormen är svagare i ett område påverkar det dig mer om du är en person med initialt lägre sannolikhet att rösta, säger hon.

Det påverkar hur personer i ens närhet röstar. Förstagångsväljare tenderar att rösta i högre utsträckning om de bor hemma hos föräldrar som röstar till exempel.

– Sedan har vi den större omgivningen, om många andra i området röstar påverkar det – och om få röstar påverkar det åt andra hållet. Personer som är mindre resursstarka påverkas mer av det och därför får vi stora skillnader.

Valdeltagande i riksdagsvalet, i valdistrikten i Åtvidaberg