Så utvecklas skolan på Gotland

Region Gotland | Skola |
Skolkorridor
Kyo Azuma, Unsplash

Fler elever som lämnar årskurs nio i Sverige är behöriga till gymnasiet. Och fler gymnasieelever tar studenten inom tre år. Men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Så här har skolan utvecklats på Gotland.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data.

I den här publiceringen tittar vi närmare på tre centrala nyckeltal som ger en bild av hur skolan utvecklats i kommunen.

Grundskolan: Lärarbehörigheten har minskat på Gotland

Under det senaste läsåret hade 69 procent av grundskollärarna på Gotland lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en lägre andel än 2018, då 71 procent var behöriga i minst ett ämne.

I riket som helhet har det inte skett någon dramatisk förändring när det gäller lärarbehörighet under mandatperioden. Den har legat på en tämligen stabil nivå.

Graf: Lärarbehörighet i grundskolan i Gotlands kommun

Gotland har lägre andel behöriga lärare än riket som helhet.

Karta: Andel behöriga till yrkesprogram efter högstadiet per kommun

I riket är lärartätheten generellt lägre i landsbygdskommuner.

Högstadiet: Fler behöriga till gymnasiet

Förra läsåret gick 88 procent av eleverna i årskurs nio på Gotland ut med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet. Det är fler än 2018, då motsvarande siffra var 86 procent.

Graf: Andel behöriga till yrkesprogram efter högstadiet Gotlands kommun

I riket som helhet har kan man se en positiv utveckling de senaste åren, efter flera års sjunkande resultat. Från en bottennotering på 82,5 procent år 2017 var det förra året 86,5 procent av eleverna som gick ut med behörighet. Gotland ligger över rikssnittet.

Karta: Andel behöriga till yrkesprogram efter högstadiet per kommun

Samtidigt finns det skillnader mellan olika delar av landet. Bland bland de kommuner där andelen behöriga till gymnasiet minskade är landsbygdskommuner överrepresenterade.

– På landsbygden kan studietraditionerna vara svagare, på vissa orter finns rentav ett studieförakt, säger skolforskaren Christian Lundahl vid Örebro universitet.

Har skolor i dessa kommuner hamnat lite grann under radarn när fokus legat på skolor i utsatta områden?

– Jo, det kan nog vara så. Problemen på landsbygden måste uppmärksammas mer.

Monica Sonde, utbildningsdirektör på SKR, lyfter ytterligare en aspekt på landsbygdens problem.

– Man kan ha långt till närmaste gymnasium med lockande yrkesprogram och med nära koppling till det lokala näringslivets behov. När vi ska förstå varför elever inte når behörighet, kan vi inte bara studera grundskolan, vi måste också titta på tillgången till bra gymnasieskolor som motiverar dem att klara skolan, säger hon.

Fler klarar gymnasiet på tre år

Det är en större andel av alla elever som gick ut gymnasiet på tre år nu jämfört med i slutet av förra mandatperioden – både på Gotland och i riket som helhet. Andelen har ökat från 65 till 66 procent i kommunen.

I över hälften av alla kommuner ökade andelen som klarade gymnasiet på tre år under mandatperioden. Att öka genomströmningen var ett av syftena med gymnasiereformen GY 2011.

Graf: Andel som klarar gymnasiet på tre år i Gotlands kommun

Ljusglimtar – och orosmoln

I riket som helhet har flera nyckeltal rört sig åt rätt håll under mandatperioden som gått. Det finns förstås en rad lokala förklaringar, men utbildningsdirektören på SKR Monica Sonde sammanfattar det så här:

– Att vi har blivit bättre på att fokusera på det allra viktigaste: undervisningens kvalitet. Och att alla i hela kedjan drar åt samma håll: stat, kommun, rektor och lärare.

Hon har varit förskollärare, specialpedagog, verksamhetschef inom grundskolan och utbildningsdirektör i Södertälje – så det är med lång erfarenhet hon konstaterar:

– Visst kan och ska skolor och kommuner lära av varandra, men förutsättningarna ser också väldigt olika ut. Vi måste inse att det inte finns rätt eller fel. Vi vet vilka framgångsfaktorer som krävs, men hur de ska utformas konkret behöver se olika ut.

Men beror Skolsveriges framgångar enbart på att skolorna sköter sig bättre? Skolforskaren Christian Lundahl vid Örebro universitet är inte helt övertygad:

– Nationella prov har en betygsdämpande effekt. Frånvaron av dem under pandemin gjorde det lättare för lärare att sätta höga betyg. Framtida forskning får visa vilken effekt detta kan ha haft.

En annan effekt av pandemin är han mer övertygad om: att den ytterligare har förvärrat likvärdigheten.

– För vissa elever var den digitala undervisningen något positivt, de kunde arbeta i lugn och ro hemma. Men för elever vars familjer bor trångt eller saknar studietradition blev det betydligt svårare.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.