Kalmar län har nu näst mest solel per invånare i hela landet

I slutet av 2021 hade Kalmar län gått upp till en andraplats bland landets län, i installerad solcellseffekt per invånare. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.

Under 2021 anslöts 28,7 megawatt ny solel till elnätet i Kalmar län, en ökning med 76 procent jämfört med året innan.

Totalt finns nu 3 622 nätanslutna anläggningar, om sammanlagt 66,5 megawatt i länet. Det skulle kunna motsvara, i runda tal, en elproduktion på någonstans mellan sex och åtta procent av vad hushållen i Kalmar län förbrukar per år. ¹

Ladda ner den här grafen som pngsvgeps

Räknat per invånare finns det nu 269 watt solceller per person i länet, vilket är den näst högsta nivån i landet. Mest solel i landet hade Halland. Av Kalmarkommunerna hade Vimmerby mest installerad solel per invånare, 700 watt.

Installerad effekt per invånare blir förstås högre i de områden där det finns storskaliga solcellsparker eller liknande. Tittar vi istället på antalet installationer per invånare har Kalmar 14,7 anläggningar per tusen invånare, att jämföra med 8,8 i hela riket.

Tredubbling av stora anläggningar

46 procent av solelen i Kalmar län kommer från småskaliga anläggningar,² totalt 3 208 stycken. Det är också ungefär så det ser ut i riket som helhet. I hela Sverige står anläggningar under 20 kW för nästan hälften av elproduktionen.

I landet som helhet tog byggnationen av stora solcellsparker fart under förra året: från 22 till 60. Det rör sig om antingen om stora takanläggningar på industritak eller liknande, eller om markanläggningar.

– Det som ökat intresset för stora anläggningar är att man nu ser en lönsamhet även för dessa anläggningar. 2020 var det väldigt låga elpriser. 2021 var priserna mycket högre och det har väl bidragit till att öka intresset hos investerare i speciellt södra halvan av Sverige, säger Bengt Stridh, som forskar om energiproduktion vid Mälardalens universitet.

Efterfrågan större än marknaden kan leverera

De småskaliga installationerna – solpaneler på villatak och liknande – påverkades i fjol av förändringar i det statliga stöden. Fram till mitten av 2020 fanns ett särskilt investeringsstöd för solceller att söka. Det har ersatts av ett skatteavdrag från 2021, men mellan de båda stödsystemen fanns alltså ett halvårslångt glapp, vilket syns i statistiken i form av relativt få föranmälningar om installationer under årets första månader.

Luckan i stödsystemen är dock inte det enda aber som påverkat solcellsinvesteringarna. Det ökande intresset för att installera solel, i kombination med bland annat brist på vissa komponenter, har gjort att branschen haft svårt att svara upp mot efterfrågan. Fler personer i branschen berättar om brist på solpaneler och växelriktare (den komponent som omvandlar solcellernas likström till växelström).

– Efterfrågan ökar över hela världen, och det är större marknader än Sverige som suger upp stora mängder växelriktare och solpaneler, säger Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi.

I hela landet byggdes sammanlagt omkring 26 000 nya, nätanslutna solanläggningar. Det är rekord för ett år och 20 procent fler än vad som byggdes året innan.

Men ökningen kunde ha varit betydligt större. Antalet föranmälningar som gjordes till elnätsföretagen ökade mer än antalet faktiska anläggningar – hela 65 procent, enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Solenergi. Det här är en indikation om att marknaden inte förmått svara upp mot svenskarnas efterfrågan på nya solcellsanläggningar.

Läs mer om glappet mellan efterfrågan och utbud på solceller i Sveriges Natur: Svenskarna önskar fler solceller än vad marknaden kan leverera