Klimatprognosen: Skellefteå förlorar minst en månads snö

2020-12-22 Skellefteå kommun Klimat och klimatförändringar

Klimatförändringen gör att Skellefteå sannolikt kommer att förlora tre av tio snödagar inom 50 år. Kanske ännu mer om vi inte minskar utsläppen.
Newsworthy har med hjälp av SMHI:s klimatmodeller tagit reda på chanserna till en vit jul – nu och i framtiden.

Till jul är det en sak många önskar sig: att vakna upp till snö utanför fönstret. Men chanserna till det skiljer sig åt rejält beroende på var man bor i vårt avlånga land.

Hur ser det ut i Skellefteå? Vid mätstationen Kusmark D, den närmaste mätstationen som har data för snödjup, har det varit minst en centimeter snö på juldagens morgon under samtliga år på 2010-talet. Allra mest snö kom det år 2010, då det fanns 47 centimeter snö på marken, medan det år 2013 bara låg sex centimeter snö.

I år ser en stor del av Sverige ut att få fira snölöst. Det är inte första gången under de senaste åren.

Sett till det senaste decenniet har man behövt ta sig norr om Stockholm för att ha 50 procents chans till en vit jul. För att vara helt säker på att få vakna till vita vyer har man behövt resa förbi både Hudiksvall, Sundsvall, och Sollefteå.

Snö – en hotad art

Klimatförändringar gör att vintrarna i Sverige kommer bli allt kortare. Frågan är inte om vi kommer att ha färre dagar med snö, utan snarare hur många. Det här är någonting som SMHI gör detaljerade analyser om.

De har tittat på hur framtidens klimat kan komma att se ut, beroende på hur halterna av koldioxid utvecklas under resten av århundradet.

Under de senaste decennierna har de som bor i Skellefteå kunnat räkna med i genomsnitt 164 dagar med minst fem centimeter snö, alltså ungefär fem och en halv månader under en typisk vinter.

Men framtidens vintrar och jular ser ut att bli rejält annorlunda. Om 50 år tror klimatforskare att det bara kommer att finnas snö i Skellefteå mellan 76 och 119 dagar en typisk vinter.

Även det mest optimistiska scenariot är en minskning med sex veckor jämfört med i dag. Detta bygger på en värld där utsläppen börjar minska år 2040, något som kräver kraftfulla klimatåtgärder. Under det mer pessimistiska, som bygger på att utsläppen fortsatt ökar genom hela århundradet, försvinner över tolv veckor med snö.

Det är SMHI:s klimatforskare har tagit fram dessa framtidsscenarion, som gäller för åren 2069 till 2098.

Snölöshet flyttar norrut

I dag är det bara några platser i sydligaste Sverige som, i snitt, får färre än tio dagar med snö per vinter. I slutet av århundradet kommer den gränsen ha flyttats norrut och omfatta stora delar av Götaland. I värsta fall så långt som Gävle.

Norrland kommer förlora fler dagar med snö, men relativt sett är det de södra delarna av landet som tappar mest. I delar av Skåne förväntas minst 75 procent av alla dagar med snö försvinna.

Därmed minskar också chanserna att få se snö på julafton dramatiskt. Senast hela landet hade en vit jul var år 2010. Då fanns minst en decimeter snö vid samtliga väderstationer.

Frågan är om det någonsin kommer att hända igen.

Så här har vi gjort

Vår analys bygger på SMHI:s modellerade data, som visar förväntat antalet dagar med minst fem centimeter snö i hela landet.

I större kommuner kan prognoserna variera även inom kommunen. Vi har här utgått från den största tätorten i varje kommun. De stycken som beskriver snödjupet under 2010-talet bygger på observationer från den närmaste mätstationen, som ligger högst 20 kilometer bort och har snödjupsdata för minst sex av tio jular på 2010-talet. För tätorter utan en sådan mätstation inom 20km har vi inte data om 2010-talets jular.

När SMHI tar fram analyser på framtidens klimat gör man det för olika scenarier. Det finns alltid osäkerheter när man gör antaganden om framtiden. Dessa scenarier visar vilka effekter olika framtida halter av växthusgaser i atmosfären väntas ha.

Vi redovisar här två scenarion: RCP 4.5 (det optimistiska) och RCP 8.5 (det pessimistiska). RCP 4.5-scenariot bygger på att de globala utsläppen börjar minska år 2040. För att detta ska bli verklighet krävs alltså en kraftfull klimatpolitik. RCP 8.5-scenariot visar antar att utsläppen fortsätter att öka genom hela århundradet, utan tillkommande klimatpolitik.

Med dagens snötäcke avses perioden 1991–2013, också modellerad enligt RCP 4.5-scenariot, medan framtidens data täcker in åren 2069–2098.

Kartorna som visar vita jular åren 2010-2020 bygger på observerad data från de mätstationer som redovisade snödjup på juldagens morgon.


Har snön någon framtid i din kommun?

Bevaka nyheter om Klimat och klimatförändringar i Skellefteå kommun

Om Newsworthy

Newsworthy är en tjänst som som gör nyheter av data. Vi hittar och producerar nyheter utifrån stora och små mängder statistik.

Newsworthy består av en öppen nyhetstjänst för lokala datadrivna nyheter. Med hjälp av automatisering producerar vi varje månad tusentals lokala nyheter om allt från arbetslöshet och fastighetspriser till brottslighet och klimat. Den här tjänsten är framför allt riktad till journalister och kommuner, men öppen för vem som helst att prenumerera på.

Newsworthy jobbar även på uppdrag av företag, organisationer och myndigheter som vill bli bättre på att kommunicera statistik inom ramen för Newsworthy Content.

Vem ligger bakom tjänsten?

Newsworthy har utvecklats av datajournalistikbyrån J++ tillsammans med Måns Magnusson, som är doktor i statistik. Tjänsten har fått finansiering från bland annat Google Digital News Initative. Newsworthy har därmed ingen koppling till någon av de stora mediekoncernerna.

Hur kan jag använda materialet?

Du kan fritt använda och publicera samtliga texter och grafer med explicit referens till Newsworthy.

Hur kan det vara gratis?

Vår mission är att hjälpa journalister, tjänstemän och beslutsfattare att förstå sin omvärld med hjälp av statistik och data. Genom en hög grad av automatisering väldigt effektivt producera lokala nyheter.

Genom att även jobba på uppdrag företag, organistioner och myndigheter, samt i exklusiva samarbeten med redaktioner kan vi finansiera tjänsten. Du kan även stödja oss som månadsgivare på Patreon.