Prognosen: Om 50 år börjar växtsäsongen i Bjuv redan i februari – ökar risken för torka

Bjuvs kommun | Klimat |
Prognosen: Om 50 år börjar växtsäsongen i Bjuv redan i  februari – ökar risken för torka
Beegee49, Flickr (CC BY-ND 2.0)

Med klimatförändringar väntar tidigare vårar och flera veckor längre växtsäsonger för Bjuv. Det kan låta som något att fira. Men tidig vår kan också innebära torka längre fram, visar ny forskning.

Den här artikeln har tagits fram som ett samarbete mellan Sveriges Natur och Newsworthy. Jobbar du på en lokaltidning är du fri att återpublicera innehållet med hänvisning till "tidskriften Sveriges Natur och nyhetsjänsten Newsworthy". Läs mer på Sveriges Natur.

Ett normalår börjar växtsäsongen i Bjuv i dag omkring den 17 mars. Det innebär att det blivit tillräckligt varmt för att tussilago och andra vårtecken ska våga sig fram. Men klimatförändringar innebär att våren kommer tidigare och växtsäsongen blir längre.

Om 50 år tror SMHI:s klimatforskare att den kommer att börja mellan 22 januari och 10 februari.

Totalt beräknas växtsäsongen bli mellan sju och tio veckor längre än den är idag.

Våren har redan börjat komma tidigare på året. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet kommer vårtecknen i genomsnitt nästan två veckor tidigare än för 100 år sedan.

Både möjlighet och hot för jordbruket

En längre växtsäsong kan få många konsekvenser. Å ena sidan kan vårbruket börja tidigare, och det finns mer mat i naturen - till både människor och djur.

Å andra sidan drabbas pollenallergiker tidigare, och konsekvenserna för biologisk mångfald kan på lång sikt vara svåra att förutspå.

En längre växtsäsong kan innebära större risk för torka, enligt en forskningsstudie som publicerades i januari: den tidigare vårgrönskan som kommer av klimatförändringar leder till att jorden torkar ut.

– Om det blir varmare och inte samtidigt blötare då ökar ju avdunstningen, och då kan det ju ske en uttorkning av jorden, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.

Torrare jord leder i sin tur leder enligt forskarna till fler och mer intensiva värmeböljor.

SMHI beräknar att Bjuv kommer att ha mellan 27 och 45 dagar med låg markfuktighet om 50 år, en rejäl ökning från dagens genomsnitt på 16 dagar.

Södra Sverige påverkas mest

Växtsäsongen är ett rent temperaturmått: säsongen börjar när dygnsmedeltemperaturen för första gången överstiger fem plusgrader fyra dygn i rad, och slutar när den ligger under fem grader lika länge.

I dag börjar växtsäsongen i mars bara i de allra sydligaste delarna av Sverige. Om 50 år beräknas denna gräns ha flyttats rejält norrut i landet. Exakt hur långt det blir beror på hur världen agerar mot klimatförändringar.

Störst ser effekten ut att bli i de södra delarna av landet, framför allt kustområden, som beräknas få en minst 50 dagar längre växtsäsong än i dag. Som mest kan den bli över 75 dagar längre.

För landets nordligare regioner väntar en mindre förändring, men även där blir effekten kännbar – och växtsäsongen blir minst två veckor längre överallt.

Det är SMHI:s klimatforskare har tagit fram dessa framtidsscenarion, som gäller för åren 2069 till 2098.

Sverker Hellström påminner om att dessa framtidsanalyser ger en väldigt genomsnittlig bild av vad som kan komma:

– Man kan ju inte säga något om ett speciellt år i framtiden, eller när man ska börja odla det året. Men det är viktigt för många att veta att odlingssäsongen blir längre, säger han.

Vad menas med de olika scenarierna?

När SMHI tar fram analyser på framtidens klimat gör de det för olika scenarier, för att kunna visa effekterna olika framtida halter av koldioxid i atmosfären väntas ha.

En temperaturökning på 2 till 3 grader fram till år 2100 (RCP 4.5) och 3 till 5 grader (RCP 8.5) används vanligen av forskare för att de tillsammans täcker in en stor variationsbredd när det kommer till framtidens klimat.

Siffrorna för det första scenariot visar en värld där världens koldioxidutsläpp når sin högsta punkt runt 2040 och sedan sjunker snabbt, vilket är i linje med politiska klimatlöften såsom Parisavtalet. Då väntas temperaturer öka med mellan två och tre grader fram till år 2100.

Siffrorna för det andra scenariot visar hur det kan bli om utsläppen fortsätter att öka genom hela århundradet, utan tillkommande klimatpolitik. Då väntas temperaturer öka med tre till fem grader.

För frågor om återpublicering eller datakällor kontakta Malin Crona, tf chefredaktör Sveriges Natur (070-748 99 39) eller Clara Guibourg, Newsworthy (072-1675 413). Ni kan också mejla sveriges.natur@naturskyddsforeningen.se eller contact@newsworthy.se.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.