Lägsta priserna sedan juli 2021, lägre konsumtion än i fjol och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Falkenberg i april
Falkenbergs kommun tillhör två elområden, tätorten Falkenberg ligger i elområde 4, medan till exempel Älvsered tillhör elområde 3. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – minskade i båda områdena i april: I elområde 4 landade månadspriset per kilowattimme på 74 öre och i elområde 3 69 öre. Motsvarande priser i mars var 92 öre (elområde 4) och 81 öre per kilowattimme (elområde 3). Rekordnoteringarna är 305 öre per kilowattimme i elområde 4 och 269 öre per kilowattimme i elområde 3. De noterades i augusti 2022 respektive december 2022. För ett år sedan, i april 2022, var snittpriset 114 öre per kilowattimme i elområde 4 och 89 öre per kilowattimme i elområde 3. 
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.
Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Gränsen mellan elområde 3 och 4 skär som sagt genom Falkenbergs kommun. I april var priset i elområde 4 fem öre högre än i elområde 3.
Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i april i elområde 4 inträffade mellan klockan 7 och 8 den 5 april, då kostade en kilowattimme 228 öre. Som lägst var priset i området −1 öre.
I elområde 3 toppade priset mellan klockan 7 och 8 den 4 april på 197 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området −1 öre per kilowattimme.
Det händer att timpriserna är negativa, men det är ovanligt. Under april hände det under 2 timmar. Negativa priser har noterats under fem månader det senaste året och då rör det sig om en handfull timmar per månad.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i april i fjol
Under april förbrukades det ungefär 10 500 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 6 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var april förhållandevis normalvarm i större delen av landet.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 3 april konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 8 och 9.
3. Produktionen: Ungefär två femtedelar från vattenkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under april. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 16 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med februari 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,2 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Kärnreaktorn Oskarshamn 3 kopplades ner i mitten av april för ett planerat underhåll som ska pågå i åtta veckor. Forsmark 1 och 2 stoppades tillfälligt i samband med ett elavbrott den 26 april och återstartades under de följande dagarna.
Vindkraften stod alltså för cirka 16 procent av elproduktionen i april. Det motsvarar ungefär 2 100 gigawattimmar, vilket är mindre än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+8 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.
4. Export och import: Mer export än import under alla timmar
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I april exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Norge var det land som Sverige exporterade mest el till under april – och dessutom det land som Sverige importerade mest el ifrån.
