Industrins utsläpp av växthusgaser minskade under 2022, visar nya siffror från Naturvårdsverket. Även i Skåne län minskade utsläppen, efter en uppgång året innan dess.
Industrin står för mer än en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och Skåneindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 1,1 miljoner ton koldioxid under år 2022. Det är 13 procent mindre än året innan.
Ladda ner i fler format
- Lågupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- Högupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 16:9: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Den enskilt största utsläpparen i Skåne län var SYSAV, med Sysavs avfallsförbränningsanläggning. Anläggningen stod ensam för omkring en fjärdedel av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är något större än året innan.
I datan över industriutsläpp saknas utsläpp från förbränning av biobränslen, och en del annan verksamhet som är undantagen från EU:s utsläppshandel.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Sysavs avfallsförbränningsanläggning | SYSAV | 282 788 | El och fjärrvärme |
| Höganäs Sweden | Höganäs Sweden | 175 306 | Järn- och stålindustri |
| Filbornaverket | Öresundskraft Kraft & Värme | 92 074 | El och fjärrvärme |
| Örtofta sockerbruk | Nordic Sugar | 90 332 | Livsmedelsindustri |
| Norcarb Engineered Carbons | Norcarb Engineered Carbons | 78 690 | Kemiindustri |
| Perstorp Specialty Chemicals | Perstorp Specialty Chemicals | 38 229 | Kemiindustri |
| Boliden Bergsöe | Boliden Bergsöe | 37 713 | Metallindustri (exkl. järn och stål) |
| Kemira Kemi | Kemira Kemi | 32 316 | Kemiindustri |
| Stora Enso Nymölla | Stora Enso Paper | 31 215 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Hässleholmsfabriken | Paroc | 30 635 | Övrig industri |
Minskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för 39 procent av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under 2021 studsade utsläppen tillbaka, för att i fjol vända ner igen. Förra årets nedgång förklaras delvis av en mild vinter (en betydande del av minskningen finns inom fjärrvärmesektorn), och av ett par enskilda produktionsstopp i utsläppsintensiva anläggningar, men här kan också anas en bakomliggande, sakta nedåtgående trend.
– Det är svårt att bedöma vad som är bestående, men vi ser att utsläppen inte kommit tillbaka till nivåerna före pandemin, trots en stark ekonomisk återhämtning, säger Jens Månsson, handläggare och analytiker vid Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas (numera Heidelberg Materials) fabriker.
– Omställningen sker först i fjärrvärmesektorn. Där har Sverige nu mycket lägre koldioxidinsitet än resten av Europa. I industrin är utsläppen svårare och dyrare att få ner, och den omställningen är ju inget som sker över en natt, säger Jens Månsson.