Lägre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och större import än export under tre timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Knivsta i januari
Efter rekordnoteringen i december sjönk spotpriset– alltså priset som elbolagen köper in elen för – i elområde 3 som Knivsta tillhör. Månadspriset i januari var 93 öre per kilowattimme, vilket är 176 öre billigare än i december.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.
Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i januari i Knivsta inträffade mellan klockan 9 och 10 den 23 januari, då kostade en kilowattimme 292 öre. Som lägst var priset i området 0 öre.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i januari i fjol
Under januari förbrukades det ungefär 13 100 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 9 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var januari mild, på sina håll rekordmild. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 4 januari konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 16 och 17.
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under januari. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 40 procent från vattenkraft, knappt 30 procent från kärnkraft och runt 26 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med november 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,2 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 69 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 26 procent av elproduktionen i januari. Det motsvarar ungefär 4 000 gigawattimmar, vilket är mindre än samma månad i fjol. Tittar man däremot på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+11 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft ökat med runt 90 procent.
4. Export och import: Mer import än export under 3 timmar januari
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoexport. Under januari importerade Sverige mer el än man exporterade under tre av 744 timmar.
Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.
Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.
Kakor och användningsspårning
När du besöker oss så lagras lite data hos dig via din webbläsare,
t.ex. genom kakor (cookies). Läs mer i vår
Integritetspolicy.
