Rekordhöga priser, lägre konsumtion än i fjol och större import än export under 141 timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Rekordhögt elpris i december
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – var rekordhögt i december i elområde 3, som Motala tillhör. Månadspriset låg på 269 öre per kilowattimme – den tidigare rekordnotering var på 229 öre per kilowattimme, i september 2022. För ett år sedan, i december 2021, kostade en kilowattimme 181 öre i området.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i december i Motala inträffade mellan klockan 18 och 19 den 13 december, då kostade en kilowattimme 725 öre. Som lägst var priset i området 0 öre, till och med någon bråkdels öre lägre än noll.
Det händer att timpriserna är negativa, men det är ovanligt. Under december hände det under 3 timmar. Negativa priser har noterats under fyra månader det senaste året och då rör det sig om en handfull timmar per månad.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i december i fjol
Under december förbrukades det ungefär 13 600 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär som lika mycket som snittet för månaden under de senaste åtta åren. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var december relativt kall, innan mildluften återkom innan julhelgen. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 16 december konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i december, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 9 och 10.
3. Produktionen: En femtedel från vindkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under december. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, knappt 30 procent från kärnkraft och runt 21 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med oktober 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,1 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. I mitten av månaden stod dock en reaktor i Oskarshamn stilla och den 10-11 december gick Ringhals 3 på halv effekt. I Ringhals är sedan tidigare en reaktor avstängd för reparation och den förväntas kunna starta i februari.
Vindkraften stod alltså för cirka 21 procent av elproduktionen i december. Det motsvarar ungefär 3 100 gigawattimmar, vilket är mer än samma månad i fjol. Tittar man på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+22 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft ökat med nära 90 procent.
4. Export och import: Mer import än export under 141 timmar december
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoexport. Under december importerade Sverige mer el än man exporterade under 141 av 744 timmar.
Det är också relativt ovanligt hela dygn där importen totalt är större än exporten, men det hände sex gånger under månaden. Det är ett år sedan landet senast hade nettoimport sett över hela dygn.
Under december exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.
