Lägre priser än förra månaden, ovanligt stor andel vindkraft och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Norrköping i oktober
Efter rekordnoteringen i september sjönk spotpriset– alltså priset som elbolagen köper in elen för – i elområde 3 som Norrköping tillhör. Månadspriset i oktober var 81 öre per kilowattimme, vilket är 148 öre billigare än i september. Det är det lägsta priset i området sedan februari 2022. Rekordnoteringen från förra månaden var på 229 öre per kilowattimme.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i oktober i Norrköping inträffade mellan klockan 19 och 20 den 3 oktober, då kostade en kilowattimme 382 öre. Som lägst var priset i området −1 öre.
Det händer att timpriserna är negativa, men det är ovanligt. Under oktober hände det under 13 timmar. Negativa priser har noterats under tre månader det senaste året och då rör det sig om en handfull per månad.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i oktober
Under oktober förbrukades det ungefär 9 800 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 12 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas förstås mycket av hur varmt det är i landet och enligt SMHI var oktober varmare än normalt i år, särskilt i södra Sverige. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 20 oktober konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i oktober, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan 6.00 och 7.00.
3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under oktober. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 39 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 27 procent från vindkraft. Det är den högsta andelen vindkraft under en månad de senaste åtta åren. Värt att nämna är att vi saknar data för all produktion den 30 oktober, vilket påverkar totalsiffrorna för månaden.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med augusti 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,1 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i oktober. Det motsvarar ungefär 3 300 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Tittar man däremot på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+25 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.
4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I oktober exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under oktober exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.
