Lägsta priserna på över ett år i Burlöv: Här är läget på elmarknaden i oktober

Burlövs kommun | Elmarknaden |
Läget på elmarknaden  i Burlöv.
Martin Olsson, Newsworthy

Lägsta priserna sedan juli 2021, ovanligt stor andel vindkraft och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna sjönk i Burlöv i oktober

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 4 som Burlöv tillhör. Månadspriset i oktober var 81 öre per kilowattimme, vilket är 161 öre billigare än i september. Det är det lägsta priset i området sedan juli 2021. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i augusti 2022, då en kilowattimme kostade 305 öre.

Elpriset under de senaste åren

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Spotpriser i de olika elområdena timme för timme

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i oktober i Burlöv inträffade mellan klockan 19 och 20 den 3 oktober, då kostade en kilowattimme 382 öre. Som lägst var priset i området −1 öre.

Det händer att timpriserna är negativa, men det är ovanligt. Under oktober hände det under 13 timmar. Negativa priser har noterats under tre månader det senaste året och då rör det sig om en handfull per månad.

Elpriset i norra Europa

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i oktober

Under oktober förbrukades det ungefär 9 800 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 12 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas förstås mycket av hur varmt det är i landet och enligt SMHI var oktober varmare än normalt i år, särskilt i södra Sverige. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.

Mest el förbrukas normalt i januari

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 20 oktober konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i oktober, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan 6.00 och 7.00.

Elkonsumtionen timme för timme

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under oktober. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 39 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 27 procent från vindkraft. Det är den högsta andelen vindkraft under en månad de senaste åtta åren. Värt att nämna är att vi saknar data för all produktion den 30 oktober, vilket påverkar totalsiffrorna för månaden.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med augusti 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,1 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen nedbruten på kraftslag

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i oktober. Det motsvarar ungefär 3 300 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Tittar man däremot på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+25 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I oktober exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under oktober exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.