Rekordhöga priser, en konsumtionstopp den 17 augusti och större export än import hela tiden. Här är Newsworthy månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Rekordhögt elpris augusti
Spotpriset – alltså det pris som elbolagen betalar för att köpa in elen – steg i Jönköpings län i augusti. I elområde 3, där bland annat Gislaved och Skillingaryd ligger, noterades ett månadspris på 223 öre per kilowattimme vilket kan jämföras med 87 öre i juli. I elområde 4 – där till exempel Värnamo och Gnosjö ligger – kostade en kilowattimme 305 öre. Månaden innan kostade elen 123 öre. Det senaste året har priskillnaden mellan de båda områdena i snitt varit 24 öre per kilowattimme. Rekordnoteringen för elområde 3 är 181 öre per kilowattimme, från december 2021. Motsvarande siffra för elområde 4 är 187 öre – också det i december 2021.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.
Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. De två södra elområdena, 3 och 4 som Jönköpings län tillhör, har oftare högre pris än de nordliga områdena. Jämfört med de norra delarna av landet, där priserna ofta följer varandra, var spotpriset för en kilowattimme 205 öre dyrare i elområde 3. I södra delen av länet var kilowattimmen 253 öre dyrare än i norra Sverige.
Sedan 2020 har priskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 287 öre mellan det område med högst pris i augusti – SE4 – och det med lägst – SE1 – är den största hittills.Den tidigare rekordskillnaden, i mars 2022, var 132 öre per kilowattimme.
Spotpriserna i Jönköpings län var relativt låga jämfört med andra nordeuropeiska områden.
Spotpriset ligger till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen sedan fakturerar konsumenten.
2. Konsumtionen: Elförbrukningen lägre än i augusti i fjol
Under augusti förbrukades det ungefär 9 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär som lika mycket som snittet för månaden under de senaste åtta åren. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 31 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i augusti. Högsta timvärde uppmättes mellan 11.00 och 12.00 den 17 augusti.
3. Produktionen: Ungefär hälften från vattenkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under augusti. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 47 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 15 procent från vindkraft. Som mest de senaste åtta åren har vindkraften stått för ungefär 26 procent av den totala produktionen, i januari 2022.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2022 – har solkraften stått för ungefär 0,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I augusti exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under augusti exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.
