Priserna ökar i Skåne: Läget på elmarknaden i juni

Skåne län Elmarknaden
Läget på elmarknaden  i Skåne.
Johannes Weckström , Unsplash

Högre priser än förra månaden, en konsumtionstopp den 2 juni och större export än import hela tiden. Här är Newsworthy månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Näst högsta elpriset hittills i Skåne

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – steg i juni i elområde 4, som Skåne tillhör i juni. Månadsnoteringen på 180 öre per kilowattimme – 41 öre högre än i maj – är den näst högsta under de senaste sju åren. Högsta priset – 187 öre per kilowattimme – noterades i december 2021. För ett år sedan, i juni 2021, kostade en kilowattimme 74 öre i området.

Elpriset under de senaste åren

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Jämfört med de norra delarna av landet, där priserna ofta ligger nära varandra, var spotpriset för en kilowattimme 129 öre dyrare i Skåne. Jämfört med Stockholmsområdet – elområde 3 – kostade elen 54 öre mer.

Sedan 2020 har priskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 129 öre mellan det område med högst pris i juni – SE4 – och de med lägst – SE1 och SE2 – är den näst största hittills.

Även om spotpriset i elområde 4 var högst i landet placerar sig området på den nedre delen av tabellen i en nordeuropeisk jämförelse i juni.

Elpriset i norra Europa

Spotpriset ligger till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen sedan fakturerar konsumenten.

2. Konsumtionen: Elförbrukningen lägre än i juni i fjol

Under juni förbrukades det ungefär 9 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär som lika mycket som snittet för månaden under de senaste sju åren. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.

Mest el förbrukas normalt i januari

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 2 juni konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i juni, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan 11.00 och 12.00.

Elkonsumtionen timme för timme

3. Produktionen: Ungefär hälften från vattenkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under juni. Enligt de preliminära siffrorna kom knappt 50 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 16 procent från vindkraft. Som mest de senaste sju åren har vindkraften stått för ungefär 26 procent av den totala produktionen, i januari 2022.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med april 2022 – har solkraften stått för ungefär 0,8 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,4 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen nedbruten på kraftslag

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste sju åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I juni exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under juni exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.