Priserna ökar i Jämtland: Läget på elmarknaden i april

Jämtlands län | Elmarknaden |
Läget på elmarknaden  i Jämtland.
Camila Fernández León, Unsplash

Högre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och större export än import hela tiden. Här är Newsworthy månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Jämtland i april

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – steg i april i elområde 2 som Jämtland tillhör. I april kostade en kilowattimme 54. Det kan jämföras med 23 i mars. Högsta priset – 67 öre per kilowattimme – noterades i december 2021. För ett år sedan, i april 2021, kostade en kilowattimme 27 öre i området.

Elpriset under de senaste åren

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. De båda norra områdena, elområde 2 – som Jämtland tillhör – och elområde 1, följer ofta varandra prismässigt. I april var skillnaden ett öre per kilowattimme.Senaste månaden var spotpriset för en kilowattimme el i Jämtland 36 öre lägre än i Stockholmsområdet – elområde 3. Jämfört med de södra delarna av landet, elområde 4, var elen 60 öre billigare.

Sedan 2020 har priskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. För en månad sen, i mars, noterades den största prisskillnaden hittills. Då skiljde 132 öre per kilowattimme.

Timpriserna sedan Rysslands invasion av Ukraina

Rysslands invasion av Ukraina har påverkat energipriserna i Europa. I Sverige visade det sig främst i södra delarna av landet, där timpriset nådde över 700 öre per kWh i början av månaden. Sedan har timpriserna pendlat upp och ner. I norra delen av landet har de varit mer stabila för att ligga något högre i början av april.

Spotpriset i elområde 2 var bland de lägsta sett i en nordeuropeisk jämförelse i april.

Elpriset i norra Europa

Spotpriset ligger till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen sedan fakturerar konsumenten.

2. Konsumtionen: Högre elförbrukning än vanligt i april

Under april förbrukades det ungefär 11 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär som lika mycket som snittet för månaden under de senaste sju åren. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.

Mest el förbrukas normalt i januari

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 8 april konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i april. Högsta timvärde uppmättes mellan 7.00 och 8.00 den 5 april.

Elkonsumtionen timme för timme

3. Produktionen: Ungefär två femtedelar från vattenkraft

Det producerades mer elenergi i Sverige än det konsumerades under april. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär två femtedelar från vattenkraft, en tredjedel från kärnkraft och runt 17 procent från vindkraft. Som mest de senaste sju åren har vindkraften stått för ungefär 26 procent av den totala produktionen, i januari 2022.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med november 2021 – har solkraften stått för ungefär 0,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,4 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen nedbruten på kraftslag

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprättahålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden

Det produceras som sagt mer elenergi i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste sju åren har Sverige importerat mer el än man exporterat under en månad. Tittar man timme för timme är det vanligare att Sverige har nettoexport, men under april hände det inte under en enda timme.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under april exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.